Nu blir det fotboll igen. Men kan inte hålla mig borta då det är ett sådant här ämne. Zlatan Ibrahimovic gör comeback i landslaget. Känn på den. Visst känns den bra? Eller?

Zlatan delar landet i två delar. Den ena delen ogillar honom, tycket han är en diva som inte ställer upp för fosterlandet. Den andra tycker han är skön. En kille vi saknat, en som vågar säga och göra det han själv tycker och vill. Nu är landet delat i två. De som står och väntar honom med öppna armar, och de som vänder sig bort.

Liksom Sverige är jag delad i frågan. Jag har alltid gillat Zlatan. Har gillat hans kaxighet, hans sätt. Vi har saknat en sådan i Sverige. En som vågat. En som kämpat för att bli bäst, och inte hymlat med det. Sen att han är en fruktansvärt bra fotbollspelare, som gjort mycket för Sverige gör det inte sämre. Han är en förebild för många unga.

Å andra sidan hatar jag honom för att han har nobbat landslaget. Han är en förebild som sagt, hur ska våra unga spelare se på svensk fotboll när vår största vägrar landslaget? För mig är det självklart att ställa upp i ett landslag. Jag skulle släppa allt för att få stå i båset med de tre kronorna på bröstet. Samma måste gälla Zlatan. Vi som gett honom allt, Sverige har gett honom allt. Det är Sverige som sett till att han tjänar 250 miljoner om året. Då måste man ställa upp, ge tillbaka.

Nu är Zlatan tillbaka. Jag hoppas det är för att stanna. Med Zlatan längst fram i ett 4-2-3-1 kan det bli hur bra som helst. Med en hungrig Zlatan i laget är vi ett av de bästa lagen i norra Europa. Kanske rent av det bästa.

När landslaget kallar är det bara att ställa upp, göra sitt bästa för fädersnationen. Inget snack.

Tack för alla minnen Zlatan. Ge oss många fler!

Vad är Er åsikt i frågan?



Jimmy