Att ni är besvikna på mig. Men det kan inte hjälpas. Idag har jag varit slöjimmy. Sådär slö som jag var förr i tiden, innan jag tog tag i mitt liv. Klev upp alldeles för sent. 13.30 stod klockan på, till min förtret. Tänkte att jag skulle blogga. Men vad skulle jag blogga om? Kom inte på något så jag strunatade i det.

Har spelat fifa wc med Danne i stort sett hela eftermiddagen och kvällen. Underbart kul. Vissa dagar är det det bästa som finns. Bara sitta och mysa, käka en pizza och må bra med en kär vän. Man ska inte vara så kräsen, njut av det lilla.

Hann med ett möte också. Om vår "hockeyvecka". En vecka med bara hockey, visst låter det underbart? Mötet gick galant, vi har nu planerat klart. Nu är det bara upp till mig att bevisa för alla att jag är en bra tränare. Det vet jag att jag är, så det ska inte bli några problem. Jag har fått underbara förutsättningar den här säsongen. En fantastisk lagledare, bra materialare, en skicklig tränarpartner. Jag har hjälp, avlastning. Något jag inte hade på slutet i Ormsta. Det ska mycket till om jag ska springa in i väggen igen.

Det blir så mycket enklare om man får hjälp, om man har ett par bollplank att bolla med. Man slipper all press själv. I Ormsta var jag allt ett tag. Jag var materialare, lagledare, massör, sjukvårdare. Mitt upp i allt skulle jag lära 26 st 16-17 åringar att spela hockey. Min enorma passion och mitt outröttliga engagemang fick mig att lyckas. Jag kan sova i ishallen sju dagar i veckan bara jag får hålla på med ishockey.

När jag tänker tillbaka på tiden i Prmsta gör jag det med ett leende på läpparna. Lätt den bästa tiden i mitt hockeliv. Jag har lärt mig så mycket, fått uppleva så mycket som jag aldrig annars fått göra.

Jag vill passa på att tacka några personer som hjälpt mig väldigt mycket i min utveckling, och fortsatta utveckling, som hocketränare. 

Anders och Hasse; Ni är nog dom som lärt mig mest om spelet hockey. Om fingertoppskänsla och om gruppdynamik.

Serben; För allt stöd i början av min karriär. 3 år i skolan sätter sin prägel.

Tony; Du har alltid stått bakom mig när det blåst kallt. Alltid försvarat mina beslut i Ormsta.

Matti; Du har lärt mig jävligt mycket om livet. Du gav mig ett jobb, du fick folk att se min potential. Du har alltid stöttat mig i min karriär.

Jocke; Du har lärt mig mycket om träning. Fick mig att se nya vinklar i spelet.

Thomas B; Alltid en ynnest att få prata hockey med dig. Har många bra ideer. Synd att det bara blev en halv säsong.

FredrikH; Du stod alltid bakom mig i Ormsta.

Subbe; Du är den klart viktigaste personen i mitt hockeytränarliv. Det vi gjorde med Ormsta 92 är helt sjukt när jag tänker på det. Tack för alla år. Hoppas vi står i samma bås igen en dag! Vi kompleterade varandra på ett sätt som jag inte trodde var möjligt.

Finns många fler: Karim, Magnus, Alla spelare jag spelat med, VBK 89, Viggan, Masse.

Blev lite tankar såhär på natten. Nu blev det sport igen. Kunde inte hålla mig.

Imorgon kommer filmen upp! Det lovar jag.

Nu; Film och försöka sova. Hörs imorgon.

Alla springer i ett liv. Jagar massa saker. Det perfekta. Hela tiden det perfekta. Ständigt detta perfekt. Du kan springa i ett liv i jakten på det perfkta. Jaga det. Det perfekta finns närmare än du tror. Det finns precis intill dig. Varför jaga något du redan har? Lev nu. Lev det perfekt.

Hocketränaren,
Jimmy