Hej, nu har jag tagit mig tillbaka, för vilken gång i ordningen? Det är ingen ursäkt, ni behöver inte förlåta mig, men den veckan har gått i ett. Från måndag till måndag, från morgon till sen kväll. Därför har jag helt enkelt inte orkat skriva. Har inte haft ens en knutta energi kvar när jag kommit hem.

Träningsläger med Vallentuna 96. Måndag till söndag. Allt ska planteras, min hockeyfilosofi ska börja läras ut, regler ska sättas, gruppen ska komma ihop, lära känna varandra på nytt, starta om från början. Jag tycker det gick fruktansvärt bra. Vi har haft en otroligt givande vecka, en vecka där man fått se karaktärerna på riktigt, där kunskap sätts på prov. Ny kunskap föds. Det roligaste av allt, jag tror dom fattar. Jag tror faktiskt dom har fattat vad som måste göras och vilket jobb som måste läggas ner. Inte slå sig för bröstet. lång väg kvar. 

Många utifrån som gett positiv feedback, några sa att de inte förstod hur jag hade gjort, hur jag hade lyckats fått det här laget på fötter igen. Jag kan säga en sak, jag tvivlar inte längre på min skicklighet som hockeytränare. Jag tvivlar inte längre på att Vallentuna 96 kan bli ett rikitgt bra lag på sikt. Jag tvivlar definitift inte på att vi kan göra det här tillsammans, för fan vad kul vi i ledarteamet har ihop. Klassik.

I stort sett det enda jag lyckats med den här veckan. Har varken orkat, eller haft lust med något annat då all energi gått åt, från nio på morgonen till åtta på kvällen. Men nu sover jag normala tider och mår mycket bättre, äter bättre. Fan, jag är på rätt väg!

30 augusti, då startar det jag längtat så efter. Skolan. Äntligen! Trodde aldrig jag skulle säga det, skola och äntligen i samma mening.

Söndag var tung, ett tungt besked. Men jag hoppas att vi löser det, jag vill ju. Känns så obeskrivligt tråkigt, trodde inte det här. Men vi är starka, vi fixar det här.

Ny dator igår. Riktigt bra grejer det här. Nu kan man lira FM på riktigt, vilket jag gör allt för mycket och allt för länge. FM är farligt, man hamnar lätt i träsket.

Nu sprids alla för vinden. Folk flyttar för att plugga, jag saknar verkligen tiden vi hade när alla var ihop. När alla umgicks, alla var med. Vi gjorde det tillsammans. Jag hoppas den tiden kommer tillbaka någongång. Ni ska veta att jag kommer alltid kommer ta en kula för er, ni är mina RIKTIGA vänner.

Tror det var allt för nu. Kände hur skrivlustan bara sköljde över mig igen. Kul, ikväll blir det träning och sen FM med Daniel.

Känn ingen sorg, känn ingen smärta. Blicken rakt, blicken framåt. Gå vidare, se framtiden. Var inte rädd min vän, se framtiden med nya ögon. Spännande ögon.

Tills vi hörs,
Jimmy