Osv.

Förlust i fredags kväll, seriepremiären, tyvärr. Vi gör en okej insats, inte mer. Två skitmål och vi fick jobba i uppförsbacke återigen. Matchen slutade till sist 3-1, sista målet i tom bur. Vi får jobba vidare, gnugga på, och fortsätta utveckla oss. I takt med att vi blir bättre kommer poängen att trilla in.

Imorgon är det derby, Ormsta J18-Vallentuna J18 2. Vi ska ge allt för att vinna, det finns inget annat. Vad kan vara mer motiverande än att kliva in på isen och veta att ens lokalkonkurenter står på andra sidan isen? Det är något man måste lära sig att hantera, tävlingen.

För övrigt har det inte hänt så mycket spännande, därav den dåliga aktiviteten på el bloggo. Bajen bandy vinner planenligt, BF Hockey ångar på. Jag har inkasserat mina första högskolepoäng, katching. Och så vidare.

Nästa vecka händer mer spännande saker att skriva hem om, då blir det lite fart här.

En fundering; Vad är er drivkraft här i livet?

Det är ödsligt, tomt och trist. Men det finns en glöd som håller oss på banan, som håller oss levande. Glädjen inför livet. Glöden att hålla oss levande för att sedan komma ut som vinnare på andra sidan. Hårt jobb, mina vänner, hårt jobb.

Kämpa,
Jimmy

Rekordmånga läsare.

Helt tom i huvudet så hade inte tänkt skriva något idag. Kunde ändå inte hålla mig från att kolla besöksstatistiken och noterade att det idag varit rekordmånga unika läsare här inne. Bajen berör, onekligen.

Som sagt, helt färdig. Klockan står på 06.00 så ska försöka sova nu. Vi hörs imorgon.

En kylig höstkväll på en betongläktare, bland tusentals fanatiker, i dynamiska kvarter, i Stockholms utkant. Den 27 oktober 2010 upplevde jag extas i dess vackraste slag. Alla grönvita hjärtan slog samtidigt, tillsammans och den explosion av känslor som eskalerade går inte att beskriva med ord. Jo ett, magiskt.

Vissa får kickar av att klättra i berg, andra av att samla frimärken. Vissa av kokain, andra av pengar. Jag av att stå bredvid mina bröder och kämpa för det vackraste av allt på denna jord, Hammarby IF. Ni gjorde oss stolta igår, tack.

Jimmy


Glädjerus.

Hela dagen var en lång väntan. Väntan på att årets viktigaste match skulle sparkas igång. Hela superettan har jag inte känt någon nervositet, bara ilska riktat mot spelare, tränare och styrelsemedelmmar. Men sedan Roger Franzén tagit över skeppet, någotsånär lugn skådats i styrelserummet och spelare som uttalat sig likt "nu jävlar", har även jag börjat andats optimism inför framtiden. Inte minst vad det beträffar cupsemifinalen. Jag kände ett sug när jag klev in på söderstadion idag, samtidigt en obehaglig nervositet.

Matchen startade, och jag vet egentligen inte hur jag ska beskriva de kommande 3 timmarna i mitt liv. Det var den absolut sjukaste, roligaste och mest ångestladdade fotbollsmatch jag någonsin skådat. Hammarby går ut och krigar, de spelar stundtals briljant fotboll och har en 2-0 ledning i paus. Hela söderstadion kokar. Någonstans kände man ändå "det är Bajen, allt kan hända", men man ville ändå njuta av läget. Så kom också 1-2, och 2-2. Man kände sig som vanligt; besviken och arg. Jag var helt övertygad om att Kalmar skulle göra både tre och fyra innan matchen var över.

Men på något sätt lyckades gruppen ta sig samman, gå ut i förlängningen och faktiskt bjuda på en bra fotboll, en solid defensiv och en skånsk vägg kallad Johannes. När Mattson, för övrigt URUSEL, blåser för straffar hade man redan slitits mellan hopp och förtivlan i 120 minuter att det nu var slut. Vi kommer inte vinna den här matchen...

Andreas Dahl, förövrigt också han usel, stegar fram och slår en av de sämsta straffar jag sett var jag helt nerkörd i botten. Från en 2-0 ledning till ett helvete. Ni hade gjort oss så stollta, nu var det över...

Henrik Rydström, förövrigt en av de största f..... i svensk fotboll, drar den i stolpen. Vi är med, pulsen i 200. Sätter nästa, Kalmar missar och nu börjar även jag känna att fan, fan vi kan vinna det här. Vi kan verkligen ta oss till final och rädda en i övrigt usel säsong.

Det är elva meter mellan oss och cupfinal, det är Marcus Törnstrand som ska göra det... Han missar. Jag trodde inte man kunde uppleva mer ångest i den här matchen, men tydligen. Pulsen: 240. Christer Gustafsson gör mål och nu står en nästan två meter lång Johannes elva meter från bollen, han kan ta oss till cupfinal.

Han behöver aldrig ingripa, bollen landar på andra sidan nynäsvägen och hela söderstadion exploderar i ett glädjerus av sällan skådat slag. Inte sedan den 21 oktober 2001 har jag sett söderstadion, mina bröder och systrar, explodera så.

Efter en helvetisk match, på alla sätt och vis, har vi på ett nästan mirakulöst sätt klängt oss fast vid den cup som ska komma att bli vår räddning säsongen 2010, skitsäsongen, som nu (kanske) förvandlats till en europasäsong 2011.

Jag har inte riktigt smält alla intryck än, men en sak är säker: Jag skrev igår att det kunde gå åt helvete, eller det kunde bli klassiskt. Det gick bra, det gick åt helvete, bra igen, åt helvete. Till slut stod vi där, 6000 trogna själar i ett glädjerus med en bättre kick än alla droger i hela världen kunnat ge oss. Det blev; KLASSISKT!

Roger Franzén, amen.

Jag älskar dig, mitt underbara Hammarby.


Jimmy




Trevlig dag.

Böcker fixat. Var på idrottshögskolan och fick hjälp av en mycket sympatisk och trevlig tjej. Tror världen skulle må bra av flera sådana människor. Även fast hon hade mycket att göra fick jag hjälp att hitta alla böcer jag behövde. Stort tack.

Innan detta hann jag med en otroligt trevlig lunch, gjorde mig på oerhört gott humör. Nu känner jag att inlägget är dåligt uppbyggt, men det får ni leva med.

Långsamt tåg hem till Vallentuna för fika med en mycket god vän i Jalle. Länge sedan vi sågs, alldeles för länge. Men vi har mycket på varsitt håll och vi har på senare tid inte riktigt lyckats hitta tid. Nu sågs vi och det gjorde mig på ännu bättre humör. En trevligare vän får man leta länge efter. Sen att han lurade in mig en mörk och kall odsettfälla gör inget. Hur många rätt blev det egentligen för dig, Jalle?

"Hur fan kunde du tippa på Malmö, Jimmy?" "Jag skulle ju ha tippat på Väsby istället, det hade ju varit bättre." No shit, Sherlock? Classic!

Träning med 96, sådär idag. Fokuset fanns inte riktigt hos killarna och i kombination med en del svåra övningar blev det inte så bra. Vi tar nya tag redan på torsdag, seriepremiör på fredag. Världens längsta försäsong är snart tillända. "Jag har väntat så länge..."

Varför jag är vaken? Uppe i varv.

Cupsemi imorgon, kan bli klassiskt. Det kan också gå åt helvete, MEN... Vi har slagit ut Trelleborg, Elfsborg och BP på vägen och gjort det relativt enkelt, i alla fall de två förstnämnda. Ser verkligen inte Kalmar som någon omöjlig eller övermäktig motståndare. Vinner ni imorgon, då räddar ni er och vår heder. Jag hoppas ni tänker i de banorna när ni drar på er världens vackraste tröja imorgon. Vi kommer göra allt för att bära fram er imorgon, se till att göra oss stolta.

Nu är jag mosig.

Dagens låttips 1: Who says- John Mayer.

Dagens låttips 2: Gubben i lådan- Daniel Adams-Ray.

Det krävs två för att dansa tango. Jag är en, jag dansar inte tango.

Den odansande dansösen,
Jimmy


Va´ för jävla pack är ni?

Som läser min blogg? Ni kommer in mängder varje dag.. Kul att ni gillar det jag skriver, det måste jag säga.

Idag sov jag hur länge som helst, helt sjukt. Vågar inte ens säga hur länge. Tog min blåa fara ner till skolan för ett litet möte som gick hur bra som helst trots min nervositet.

Det är kallt nu, ruskigt kallt. Men jag har lärt mig uppskatta kylan på ett sätt som gör mig väldigt levande just nu. Vintern väcker känslor i mig, bra sådana. Hur är det med er och kylan? Klarar ni den?

Träningen idag var grymt kul, Jocke var på ett, till synes, strålande humör och slängde metaforer hej vilt. Har inte skrattat så mycket på bra länge. Kul med sådana kollegor!

Nu ska jag försöka sova innan klockan tre. Måste upp och in till stan imorgon, är ett par böcker kort inför tentan på fredag. Kursen jag läser nu tar slut på fredag och på måndag börjar en ny direkt. Nu har jag verkligen kommit in i "hjulet" och nu  är det bara fortsätta springa. Lärt mig att planera och tror den andra kursen blir bättre för mig då jag fått allt på plats i mitt arbetsliv och sociala liv. Det blir otroligt kul att fortsätta plugga, tycker att allt vi gjort gett mig något. Är det inte därför man läser?

God natt, mina vänner och läsare.

Jimmy

I sängen.

Ligger i sängen och tänker en hel del. Fört samtal de senaste timmarna, jag har verkligen kommit på att jag är människa full av känslor. Ibland skulle jag önska att jag kunde stänga av dem för en stund och bara vara. Ibland känner jag att det är fantastiskt att jag har alla dessa känslor. Men just nu saknar jag bara, och det är den värsta känslan av dem alla. Saknad, en stor sådan.

Jag gör vad jag kan, jag jobbar på. Jag älskar mitt jobb och jag älskar min skola. Men det känns ändå som det är någonting som fattas, och jag vet vad. Det jobbiga i den här sången är att jag inte kan påverka det själv. Tur att jag har underbara vänner och en underbar familj. Utan er hade jag förmodligen inte varit där jag är idag. Och utan dig, då hade jag definitivt inte varit där jag är idag. Man får tänka som sådant att det finns folk som har det värre än vad jag har det.

Jag vet att jag tjatar och ältar. Men jag kan inte säga det nog många gånger. Jag tycker så mycket om dig, jag ställer alltid upp för dig. Jag vet att jag inte är perfekt, men jag kommer alltid att finnas här för er mina vänner. Och för dig.

Som Skifs en gång så fint sjöng: "det blir alltid värre framåt natten". Det kan jag skriva under på. Just nu känner jag bara saknad, jag saknar DIG!

----

Torsk idag; 3-6, Men vi gör ändå en helt okej insats. vi ska komma ihåg att vi är 2-4 år yngre än våra motståndare och att detta år är ett utbildningsår. Jag kan redan nu se framsteg i BJ 2 på den korta tid jag jobbat med laget. Det jag framförallt ser nu är en nuvunnen glädje, till att träna och att spela. Tror det blir bra det här, ge det bara lite tid. Tålamod mina vänner, tålamod.

Annars är det sig likt. Imorgon skall jag skriva omdömmen på skolan, lite nervös eftersom det är första gången jag gör något liknande. Spännande att göra nya saker och att lära sig nya saker.

Nu måste jag sova, om det går. Skall i varje fall försöka.

Jag vill ha dig nu, som jag hade dig förut.

Er,
Jimmy


Luleå Hockey.

Jonas Rönnqvist är svensk hockeys frontman just nu. Han står med fanan och plöjer väg för övriga tränare, och jag hoppas verkligen flera går efter och tar efter. Elitserien i ishockey har under många år varit en tråkigt liga, där tolv lag ställt upp i ett 1-2-2, styrt av och backat. Man har inte behövt jobba så hårt och man har definitivt inte tvingat varandra att åka skridskor. Sådant som utvecklar spelare.

Jonas Rönnqvist såg problemet, och han såg möjligheterna. Han tog Almtuna i allsvenskan, såg till att de blev ett topplag, var några poäng från elitserien. Med en hockey som jag älskar att spela. En hockey med fart, med hög och hård press och med ett jävla jobb. Inget backande, det är framåt vi ska. Till framtiden. Om man går bort sig i pressen, då är det stopp och backcheck som gäller.

Många äldre tränare står fast vid sitt styrspel, sin organiserade defensiv och sitt långsamma spel. Det har straffat sig när man mött Luleå hockey iår. De har fullkomligt åkt sönder sitt motstånd, de har pressat skiten ur motståndarnas backar och spelat en hockey som publiken älskar.

I dagens Luleå hockey finns inga stjärnor, inte heller inga divor. Det är hårt jobb som gäller, det är goda dagliga vanor och passar det inte så sitter man längst ner på bänken alternativt på väg till en ny klubb. Jag älskar det, nya friskar vindar över svensk hockey. Jag hoppas verkligen flera tar efter så att vi kan utveckla svensk hockey mot framtiden. Mindre rinkar ser jag som en självklarhet.

Vi kan inte vara så rädda att förändra oss, vi måste det för att hänga med. Jag förespråkar en hockey där man åker mycket skridskor, hög forechecking och ett kreativt anfallspel. Start och stopp och en satans lagmoral. Man ska vara beredd att backchecka stenhårt för en lagkamrat, precis som Cam Abbott nu gör för Niklas Olausson. 

Vi får inte stå på hälarna för att sedan reagera när övriga länder och ligor åkt om oss. Vi måste vara dem som agerar. Thank god for Jonas Rönnqvist.

Match ikväll med BJ 2. 

Klumpen i magen växer och blir mindre. Känslorna påverkar humöret, känslorna får oss att överleva. Man måste ha mått riktigt dåligt för att uppskatta att må riktigt bra. Jag har mått dåligt, jag uppskattar att må bra. Ni, mina vänner, ni gör mig glad.

Vi hörs,
Jimmy 


Fått en flaska i huvet.

Ikväll var jag hos Peter, lagledaren. Mycket, mycket trevligt. Tog en öl, smuttade på världens godaste wiskey och hade det allmänt trevligt. Kul med folk som uppskattar en för den man är. Tack.

Träningen igår och träningen idag är det bästa vi gjort iår. Det känns verkligen som att vi förstått innebörden i hårt arbete och att alltid vara fokusereda på uppgiften, oavett om det är träning eller match. Kul.

Spelat frågespel med familjen har jag även det hunnit med. Om jag vann? Nej. Och det var pinsamt ska ni veta. Jag är kallad för familjens bildade barn, men jag åkte på stryk av både pappa och Ellinor. Fan.

Om jag är en tävlingsmänniska? Vad tror ni. Kommer säkerligen vara bitter imorgon vid frukost. Säkert.

Förövrigt känns det helt okej just nu. Inte allt men mycket. Jag är en känslomänniska, det är inget att sticka under stol med. Jag blir berörd av mycket, jag kan må dåligt över mycket. Men just nu funkar det, men mina känslor finns alltid med mig. Ibland tyvärr.

Bajen förlorade idag. Inte så mycket att orda om, hoppas de hade matchen på onsdag i huvudet redan nu. Cupsemi, det är ljuset i mörkret just nu. Och fredag, bandypremiär på zinken. Wiskey som sagt :)

God natt mina underbara läsare. Det är många nu...

Det vi haft, det hoppas jag vi har igen. Jag hoppas verkligen att det som funnits, det kommer finnas igen. Gör inte du?


"Han är så jävla dålig att jag skulle ge på han en smäll"
Sa Peter om domaren i den avgörande sm-finalen 1994. Den största vinnarskalle som någonsin skådats i svensk hockey enligt min syn att se på saken. Tänk om dagens unga hockeyspelare kunde lära sig att tävla som vår störste genom alla tider. Att tävla är något fint, det är inte tabu.

Vinnarskallen,
Jimmy

Glad.

Tungt att gå upp imorse. Sent hem från Enköping, somnade sent och gick upp tidigt. Inget bra ispass imorse, många trötta huvuden och många trötta kroppar. Vi jobbar på, tror ändå att spelarna får ut en del av hockeygym passen. Man ska komma ihåg varför man tränar; för att bli bättre och utvecklas hela tiden.

Läser i sportbladet att AEG ska storsatsa i Hammarby, pumpa in nya friska miljoner, ta sitt ansvar och ta upp oss i allsvenskan igen. Skönt, och roligt att AEG äntligen tar sitt ansvar för den klubb de misshandlat i flera år. De har äntligen kommit underfund med att det blir ohållbart med en hyresgäst i superettan. Verkar som att de verkligen menar vad de säger den här gången. Känns som vi nu kan få lite lugn och ro inför nästa år och bygga upp ett lag från grunden med Roger som kapten på skeppet.

På onsdag spelar vi en otroligt inspirerande cupsemi mot Kalmar. 90 minuters hårt arbete, en vinst och vi har chans på europaspel nästa år. Skulle vara oerhört viktigt för klubben.

Läser vidare att Wayne Rooney tagit sitt förnuft tillfånga och skrivit på för fem år i den klubb som tagit hand om honom, fostrat honom och hjälpt honom under alla år. Bra gjort Wayne, riktigt bra.

Snö ute, love it. Jag är en av de få individerna i det här landet som trivs bättre under det kalla halvåret än det varma. En av anledningarna är förstås hockeyn, en annan är dynamiken som uppstår. Lär er uppskatta en kall vinterdag, knastrande snö och en sol dansande på det snövita landskapet. Helvete vad underbart det är.

Detta skrev jag igår, men fick inte upp det förens idag.

Jimmy

Moral.

Nyss hemkommen från Enköping. Fjärde matchen för J 18 1 och det var utan tvekan den bästa matchen vi gjort. Vi mötte ett riktigt vasst Enköping men på något sätt lyckades vi alltid kvittera deras ledning och efter lite bra coaching av Jocke på slutet lyckades vi göra 5-5 met 30 sekunder kvar. Bra moral grabbar. Lite medstuds för en gångs skull.

Kan inte ringa från min telefon, hade helt totalt missat räkningen. Tabbe. Så förhoppningsvis sätts den på någon gång under morgandagen. Men med telenor kan man aldrig vara säker.

Imorgon går jag upp 07.00 och kör ett hockeygym pass tillsammans med Stefan Persson, målvaktstränare. Sedan är det tenta hela dagen för att avsluta fredagskvällen med mina diamanter i Vallentuna 96. Härlig fredag må jag säga.

Kärki- Ehh bra skämt. Dom ringde från lyxfällan, tydligen stod du högst på listan.

God natt. Imorgon kommer mer och bättre ord från min sida av skärmen. Håll tillgodo, jag är en uppjagad man med dåliga dagliga vanor i en stressad tillvaro.  

Alé,
Jimmy


Tungt besked.

Idag nåddes jag av ett oerhört tungt besked. Jag stog i ishallen och tittade på en träning, mellan mina, när en bekant kom fram och började prata. Han berättade att en av mina gamla spelares pappa gått bort igår. Jag fick panik, dom berömda kårarna sprang uppför ryggen och jag stelnade till. Det kan inte vara sant var min första tanke, men det var det.

Du var en underbar person. Du hälsade alltid på mig, vi stod och snackade ofta. Länge. Vi pratade om hockeyn och vi pratade om hur allt gick nuförtiden. När jag var tränare i laget var du alltid där och hjälpte till. Men jag kommer alltid minnas dig för den person du var i isahllen, den person som alltid tog sig tid. Jag hälsade på dig i helgen, nu finns du inte mer. Jag kommer alltid att minnas dig, det kommer jag verkligen. Så nu frågar jag återigen: varför tas dom bästa bort? Först Sebbe, nu Anders. Jag förstår inte.

Livets gång, jag vet att det är så. Men det är så ofattbart obegripligt när folk går bort för tidigt, det är så orättvist.

Ägnar många tankar åt din familj nu.

-------

Ska ändå dela med mig av några roliga saker.

Jag är idol till en liten grabb på gatan. Gick förbi lekplatsen när han kom springande och skrek " vänta vänta, visst är du hockeytränare?" "Ja det är jag, svarade jag" " Ja för du är jämt i ishallen, var hans nästa kommentar". Resten av samtalet berättade han om att han ville bli som mig när han blir stor och att han skulle börja på hockeyskolan nu. Grabben var inte mer än fem år och hans glädje gjorde mig otroligt glad. Tänk att en liten kille sa till mig att jag är bra. Han ville att jag skulle komma och titta på honom och det ska jag fanimig göra. Det minsta jag kan göra för honom. Fast bli som mig när han blir stor kanske inte är att sträva efter haha.

Var på mitt förra jobb idag, Cahbo. Har inte satt min fot där sedan jag slutade för ett och ett halvt år sedan. När jag klev in genom den tunga plåtdörren fick jag en grova flashbacks. Det var nästan läskigt. Var på väg in i omklädningsrummet för att byta om innan jag fick hejda mig. Hälsade på en del gamla jobbarkompisar, fan det var kul att se dom. Men jag saknar inte själva jobbet; det var tungt, trist och jobbigt. Lovade att komma och fika någon dag, det ska jag göra. Vi hade ändå en del roliga stunder där uppe, speciellt jag och Oskar.

Men för att komma till poängen med historien. När jag gick in i verkstaden förstod jag verkligen hur bra jag har det nu. Jag gnäller ibland att det är så slitsamt och mycket, men när jag såg hur det är där uppe; ett plåtskjul, man är ingstängd hela dagarna och när man är klar är det mörkt ute. Då förstod jag på riktigt hur previligerad jag är som får jobba med det jag älskar och faktiskt tjäna hyggligt med pengar.

Nu ska jag se på Paradise. Ja skratta ni, och ja jag vet att min image som bildad får sig en rejäl törn när jag erkänner det men skit samma. Men jag ska se det, sen sova. Har en tenta att ta tag i imorgon.

Vi hörs mina vänner,
Jimmy

Lättad.

Känner mig otroligt lättad och faktiskt lite stolt. Gjorde klar mitt arbete, sju sidor vart det. Hade säkerligen kunnat skriva dubbelt, men ramen var egentligen sex sidor så det blev bra. Har alltid haft problem med tak på skrivande, som jag sagt; när jag väl kommit igång glöder tangenterna eller pennan. Något jag är oerhört tacksam över.

Kan väl säga att jag varit jävligt stressad senaste dagarna, men nu känns det som jag fått ordning på de flesta bitarna vilket känns otroligt bra. Speciellt att jag fått det här arbetet ur världen.

Hastade till träningen idag, planerade den i bilen på väg dit, tyvärr. Gillar att vara förberedd men ibland måste man kunna improvisera, något jag gjorde idag. Eftersom det var samträning, 96 och J18 körde jag J18 och Johan 96. Det blev faktiskt bra, mot all förmodan.

Imorgon är jag hockeyledig, men det är fullt upp ändå. Ska förbereda mig för ett webseminarium vi ska ha imorgon klockan fyra. Ska bli spännande att se hur det fungerar.

Min kulturella ådra har hittat ett litet guldkorn; Björn af Kleen. En helt och hållet briljant författare. I konkurrens med Marcus Birro min favorit just nu. Björn af Kleen har ett ordförråd man bara kan älska, han har en världsvan hållning som jag observerar med fascination. Vidare har han en sund uppfattning om det svenska samhället och dess orättvisor som jag delar. Jag rekomenderar starkt att läsa något, eller lyssna på något, av honom.

Övrigt kan jag notera att;
Vallentunas a-lag börjat vinna. Tänk vad en seger gör för unga spelares självförtroende. Nu har de vunnit två ytterligare av bara farten. Fortsätt på samma spår, gäller att ha ledare som håller de unga spelarna på jorden och får dem att fortsätta jobba hårt utan att ta deras självförtroende ifrån dem. En otroligt svår balansgång.

Elitserien i bandy börjar på fredag. Då ska jag ta en wiskey i zinkentältet.

Hammarby fotboll vaknade för sent.

Högskolan var roligare och jobbigare än jag först trott.

Jag mår bra nu.

Nu ska jag lägga mig och kolla på någon helt ointressant dålig film. Varför? För att jag älskar sådanna filmer.

Om du flyr så fort det blir jobbigt, så fort du får lite konkurrens eller något går emot dig. Då kommer du få fly hela livet. Stanna och kämpa istället, stanna och visa vad du kan. KÄMPA!

God natt mina läsare,
Jimmy



Kommit igång.

Nu har jag äntligen kommit igång med mitt arbete, när jag väl sätter igång och skriva brukar det alltid glöda, vilket det gjorde även denna gång. Arbetet handlar om feedback och kommunikation mellan tränare och aktiv. Något jag flitigt pratar om i min roll som tränare, hur jag når ut till spesent omsider. larna och vilka metoder jag använder. Som sagt, nu har jag verkligen kommit igång med arbetet vilket känns skönt, lite mindre ångest nu. Skrivit cirka två sidor och är nöjd med dessa. Nu tar jag en paus, ser klart på finalen av World Cup för att sedan bege mig till Vallentuna ishall och ytterligare en match med BJ 1. Idag vinner vi, det känns så.

Hammarby Bandy ja, vilket jävla lag vi har iår igen. Vi tappade Davva Karlsson vilket jag tror kan vara positivt. Nu får Patrik Nilsson ännu mer utrymme för sitt aviga spel och kan arbete ensam på topp vilket passar honom som handen i handsken. Det visade han tydligt igår mot Villa-Lidköping, förövrigt Davvas nya klubb. Känns som ett bra byte Davva? 0-2 as we speek, mot ett Rubin Kazan som är bäst i världen. Inget att skämmas för, vi är fortfarande bäst i Sverige!

Vi SKA försvara vårat SM-Guld. För er som tror att jag enbart intressat mig för bandy sen vi vann guldet är helt fel ute. Jag har sett en mängd matcher live under många år, jag har stått på studenternas fyra gånger, jag har nästintill frusit ihjäl på zinken, jag har blivit berusad i tältet i ett glädjerus. Jag tycker att sporten är fantastisk rolig och jag älskar Hammarby. Där har ni mitt bandyintresse. Fan, där brände Patrik Nilsson en straff efter att vi spelat upp oss rejält. Det var den matchen...

Roger Franzén, kom ihåg att jag var tidig med den...

Nu har jag snackat upp mig själv så kanske dags att trycka ner mig lite. Mitt huvud sprängs snart, mycket i det lilla. Börjat struktirera upp lite och lärt mig en hel del av den här första kursen. Nästa kurs blir det betydligt bättre planering på alla håll och kanter.

Hörs,
Jimmy



Från kylan, in i värmen.

Sjunger Lars Winnerbäck. Har fått lite dille på "låttitelsrubriker". Fast i mitt fall borde det kanske varit "från kylan, in i kylan" eftersom ishallen jag var i igår var det kallaste jag varit med om sedan dackefejden. Björknäs ishall och Boo borta. Ett mycket hårt checkande Boo som rev upp stora hål i vårat uppspel, som åkte så mycket skridskor att Jonas Rönnqvist hade varit stolt. Vi gör en bra match i egen zon, men annars är vi inget vidare. Boo tar en rättvis 4-0 seger och vi får lära oss av det här samtdigt som vi går vidare.

Igår natt var jag oklokt nog uppe aldeles för länge. Jag har som sagt en 7-8 sidor jättesvår skoluppgift att skriva utan att ha börjat. Snart ska jag hasta iväg på match med BJ 1.

Vad jag gjorde inatt? Haha det skulle ni bra gärna vilja veta... Nej men skämt åt sido, vi spelade spel, min familj och jag. När det väl blev läggdags så av någon dum anledning började jag titta på Paradise Hotel av alla programm, och blev helt fast. Tycker faktiskt att det programmet är fascinerande på många sätt och vis, det psykologiska spelet, hur folks samvete påverkas av allt skitsnack, hur falska människor blir när det finns lite pengar med i spelet, vad folk är kapabla att göra för att få någon runt sitt finger osv. Kul att se.

Nu tar jag tag i uppgiften, vi hörs...

Jimmy

It´s been a long night in New York city.

Sjunger John Myers. Jag säger; it´s been a long day in Vallentuna ishall. Första och sista passet. Varit uppe sen 06.00 och fått sjukt mycket gjort. Ligger och tittar på idol samtidigt som jag halvsover. Tänkte bara önska alla mina läsare en fortsatt trevlig helg, ta tillvara på er ledighet ni som har någon. Jag jobbar imorgon sen är det plugga som gäller. Ingen rast, verkligen ingen ro. Vi kämpar på, mitt alter ego och jag.

God natt så hörs vi.

Eder,
Jimmy


I will make you feel like you´re the only girl in the world.





Fy fan vad skönt! Nu svor jag igen men det var det värt. Precis gjort provet i temat motivation... Fick alla rätt, 13/13 på första försöket utan att ha läst överdrivet mycket. Kvitto på att man inte är helt dum i huvudet. Tack för den, nu känns det genast lite lättare att andas. Känns som det kan bli en liten pivo ikväll, känner jag att jag är värd. Men sen kom jag på att det är en megauppgift till på måndag, men det tar vi från och med imorgon.

Träningen imorse var hygglig, inte bra heller inte dålig. Man ska även komma ihåg att många spelade match igår och att väckarklockan stod på 06.30. Temat var passningar och tajming vilket inte föll alla i smaken. Men så är det, ibland måste man träna på saker man inte tycker är roligt. Nästa vecka blir det mycket teknik, det kanske faller dig i smaken, Erik? :)

Ruskigt hög närvaro på hockeygym nu. Trodde jag faktiskt inte, men så är det. Fick lite beröm av Maria idag, det värmde. Kul när chefen uppskattar det man gör och att hon får positiv feddback från eleverna. Nu gnuggar jag vidare för att göra det jag älskar mest här i världen; utveckla och förvalta hockeyspelare. Det är en ynnest att få göra det jag gör, många som säkert skulle vilja ha mina jobb; därför är det min förbannade skyldighet att göra något bra av de chanser jag nu fått.

Nej, fan vad skönt. Nu tar vi och varvar ner och släpper tankarna på skolan ett tag. Vi tar en fifamatch och käkar en bit. Sedan är det bara att åka till jobbet igen. Träning 21-22, sen är faktiskt tanken att ta en öl eller två. Sugen? Ring.

Ska spela in lite videosnuttar från min vardag och lägga upp när jag fått ordning på videoverktyget. Därför skuggans film inte heller kommit ut.

Kämpa!

Rädsla är din värsta fiende min vän. Ängslan hämmar dig. Att tro på något och våga är din bästa vän. Visst är det skönt att ha en vän man kan lita på? Modet och drömmen är din ständiga vapendragare.

Hörs,
Jimmy

Desperat, men lugn.

Shit, nu börjar jag bli riktigt rädd för skolan. Har en inlämning imorgon som jag verkligen inte är klar med, samtidigt osm jag har en jäkligt stor uppgift till på måndag som inte på långa vägar är klar. Imorgon 08.00 har jag lektion med hockeygym. Sedan är det raka spåret hem och plugga som gäller. Allt annat får vänta, måste reda ut den här kursen nu. Till nästa kurs måste jag planera bättre, planera mitt inhandlande/lånande av böcker bättre. Känns som att allt springer ifrån mig nu, får inget riktigt grepp om saker och ting. Nu har förvissa det mesta lagt sig och man börjar komma in i något som liknar rutiner. Mycket lättare att både jobba och plugga då.

Tror jag fixar det. Jag måste fixa det. Kan inte tänka på något annat sätt. Har alltid haft lätt för att läsa och skriva så det ska nog gå bra.

Imorgon har jag egentligen träning på kvällen men vi får se om jag hinner den, måste få klar uppgiften först. Samtidigt som dem behöver mig på isen. Ångest? Lite.

Matchen idag, inte på den nivån man kan förvänta sig av dessa herrar, tvärr. Stundtals gör vi det bra, stundtals gör vi större misstag än vad 96orna gör. Jag saknar glädjen, jag saknar engagemanget och den där glöden i ögonen. Vi måste väl älska det här? Älska att tävla coh älska att spela match. Vi måste älska att backchecka stenhårt för att ta två poäng. Gör man inte det kankse man ska fundera vad man håller på med? Vi vet vad ni kan när ni spelar på toppen av er förmåga, plocka fram det så trillar tvåpoängarna in snart.

Som sagt, jag är desperat och lugn på samma gång. Stressad över vissa saker och glad över andra. När ska man få sätta sig ner, ta en bira och känna sig helnöjd? Om jag klarar de här två uppgifterna gör jag det på måndag...

Nu ska jag försöka sova i tid. Bagarväckning imorgon. Klockan står på 06.00, inte illa va?

God natt.

Den disiplinerade,
Jimmy

Det finns ett ställe, där alla kan mitt namn.

Dagen blev allt annat än som planerat. Hade bokat in en lunch idag som jag såklart missade. Hur jävla korkad får man bli? Jag vet inte. När det gäller mig förvånar inget längre. Tror att det är lugnt nu men kan inte låta bli att vara förbannad på mig själv. Hoppas man någon gång lär av sina misstag. Som ni märker går inte allt som jag planerat just nu, även fast mycket är bra. Skolan går trögt faktiskt, jag som älskar att skriva men var är tiden? Den springer snabbare än vad jag orkar med.

Hamréns landslag får väl mycket skit i tidningarna kan jag tycka. Visst, vi blev avklädda. Men man ska komma ihåg att vi blev det av VM tvåan. Ett bra landslag som spelade på toppen av sin förmåga. Sveriges taktik? Helt rätt. Hamrén ska inte vika sin filosofi. Man ska komma ihåg att dem vunnit sju matcher innan denna. Vi måste vara beredda på att åka någon gång, big time. Är vi inte beredda på att torska stort emellanåt kan vi heller aldrig vinna något. Det som saknats under Lagerbäck, ett större tänk. Man ska inte föringa hans insats på något sätt men han låg på en lagom nivå. Hamrén vill ta det till en ny. Var beredda på nederlag, förbered er på stordåd.

Ja, vad ska man säga om Dulee Johnson? Misstankarna som nu riktas mot honom är inget kortbedrägeri eller köpt ett luder. Nu är det våldtäkt och han är anhållen. Är man anhållen finns det fog för det. Ingen rök utan eld. När det gäller Dulee är det inget som längre förvånar. Hur många chanser ska karln få? Agerar AIK? Med tanke på att han gång på gång hamnar i blåsväder måste det ju bero på någonting... Vad lider han av? Jag dömer ingen förens motsatsen är bevisad. Men jag skulle inte vara förvånad om det visade sig stämma. Hade det rört en spelare i Hammarby hade jag med glädje jagat bort honom ur klubben. Denna sortens publicitet gagnar knappast sin klubb... AIK, ni gör som ni vill. Jag hatar er som klubb, men ta ert föbannade samhällsansvar och släng ut honom. Eller föresten, behåll honom. Det verkar ju fungera. Vi ses nästa år!

Nu ska jag hasta iväg på träning med mina 96or för att sedan direkt ta på mig J18 kostymen. Hemmapremiär för BJ 1 mot Almtuna. Jag och Jocke planerar för en snabb revansch. Tror vi har en matchplan som ska ge oss två poäng ikväll.

Lite om vad som snurrar i mitt huvud just nu. Måste verkligen ta tag i skolan, NU!

Vi hörs.

Hockeyberoende,
Jimmy

Förnedrade.

Sverige blev pulveriserat. Sverige blev utklassat. Sverige sprang rak in i en orange obehaglig vägg. Mitt bland utslagna blågula krigare sprang en liten holländare och mös. En liten holländare vars fotbollshuvud kan liknas vid Einsteins fysiska huvud. Wesley Sneijder gjorde precis vad han ville och som han spelade fotboll idag. Visserligen gjorde han inget mål men han ska krediteras de flesta. Hans klack vid ett noll var briljant. Hans smånätta pass till tvåan likaså.

Jag kan villigt erkänna att jag var en av dem som trodde "vi" hade en chans idag. Jag är den förste att erkänna mitt misstag. Holland var tio klasser bättre över hela banan. Efter Erik Hamréns magiska start som förbundskapten kom så den första riktiga värdemätaren och där gick han bet, big time. Men jag tror på det här landslaget, jag tror framförallt på Hamrén. Bara det faktum att det "nya" landslaget helt plötsligt fått många av oss, inklusive mig, att återigen längta till landskamp är stort. Jag har under en längre tid knappt brytt mig om Lagerbäcks landslag. Nu bryr jag mig. Nu tycker jag det är roligt igen.

England fick bara 0-0 hemma mot Montenegro. Behöver jag säga mer?

Varit en seg dag idag, fram tills träning. Träningen idag var riktigt bra och även jag kände mig på tå och var pigg. Imorgon går vi på det igen. Lite eget pluggande om jag orkar, sen hockeygym för att till sist avsluta med J18 träning. Fullt upp och klackarna i taket. Som det ska vara.

Viktigt när det är så här mycket, det är vila. Vad jag gör uppe nu? Ja du, det funderar jag också på.

Något mer idag? Nej jag har inget mer att säga. Återkommer. Nu måste jag sova.

Föresten, snart börjar bandyn. Och Bajen Fans hockey. Snart är fotbollen slut, tack för kaffet.

Din bloggare i natten,
Jimmy


Vilken dag.

Jobbig dag, minst sagt. Den startade med att jag missade tåget sen spårade tåget ur fullstäntigt. Jobbig dag, träningen var inge vidare heller. Åkte runt som en zoombie och tänkte bara på en enda sak. Äckligt.

Jocke fick driva träningen vilket inte rörde mig i ryggen. Var bara skönt att slippa prata så mycket.

Kommer hem, helt jävla utpumpad och somnar nästan omgående. Vaknar och sedan händer det faktiskt bra saker. Hade ett väldigt konstruktivt samtal och nu känns det som att vi börjar komma någonvart. Visst är det en härlig känsla när man kan vända något negativt till något positivt?

---

Det ligger en Gais supporter på lunds uni. sjukhus, med omfattande skallskador, efter att ha blivit brutalt misshandlad med batongslag i huvudet innan Helsingborg-Gais. Vem som slog? En polisman. En som har till uppgift att gålla ordning i sverige och på dess gator. Inte bruka kragtigt övervårld mot en fotbollssupporter. I det här fallet spelar färgerna ingen roll. Jag är på supportersidan, den sidan som övriga folket inklusive polisen anser vara ungefär lika mycket värd som asfalten vi går på.

Nu nämns det här knappt i tidningarna eller på tv. Hur hade det låtit om rollerna varit de omvända?

Sluta dalta. Granska de verkliga huliganerna nu på en gång. Polisens metoder har på senare år blivit allt annat än fredliga och inbjudande. Tror de på allvar att de kan stoppa våldet genom att bruka ännu mer? Jag vet inte vad ni andra supportrar tycker men jag anser att det blivit lugnare än på länge att gå på fotboll. De som numera får igång en hatisk stämning är på riktigt alla våldstörstande poliser och vakter. Ni som går på fotboll vet vad jag menar. Ni som inte gör det, uttala er inte förens ni sett verkligheten ur en supporters ögon.

Jag tycker självfallet inte illa om alla poliser, men en del undrar man ju hur de slank igenom skolan. Jag skulle vilja veta hur polisledningen i samband med fotbollsmatcher tänker. Såhär? " Nä men vi kör på dem med bilarna, misshandlar dem med batonger och är allmänt jävliga, bussar iväg folk och jävlas med dem. Då blir det säkert lugnt. Föresten, vi passar på och slåt ner några barn och kvinnor när vi ändå är igång..."

Är jag fel på det?

---

Kärlek är det finaste man kan ge, ju mer man ger ju mer får man. Man kan inte leva utan kärlek, kärlek är en lust och en känsla som inte går att beskriva utan att upplevas. Jag älskar få saker, men de jag älskar, de älskar jag på riktigt. Gör det du med.

Jag finns inte,
Jimmy


Söndag är ingen vilodag.

Känslan jag hade igår visade sig såklart stämma. Hur kan det alltid vara så? Inställning förmodligen. Försov mig lite trots att lagledaren ringde och väckte mig halv nio. Trött som fan släpade jag mig upp till ishallen och morgonvärmning innan match. Blev ett lätt pass med en del skott.

Matchen mot Täby är väl inget att orda om. Dom var mycket, mycket bättre än oss. Vi tar med oss första och tredje då vi faktiskt spelade jämt. Andra perioden är inte bra någonstans. Till slut skrevs siffrorna till 7-0 (0-0, 6-0, 1-0).

Upphämtad av Tempel för direkt färd mot Järfälla ishall och seriepremiär med BJ 1. Där gör vi en fruktansvärt bra insats. Vi går på kort om folk i 60 minuter, domaren var KATASTROF. Jag brukar sällan gnälla på domarna men det här var helt sjukt. Han hade inte ett rätt på hela matchen och i en övrigt ganska "snäll" match lyckades han med konstycket att hitta runt 120 minuter. Det blev 6-6 efter att Järfälla fått spela sex mot tre sista minuten och forcerade in kvitteringen med nio sekunder kvar. Surt, absolut. Men man får se det för vad det faktiskt var; En bra utbildning för spelarna. Vi måste lära oss att hålla oss kalla och inte hetsa upp oss hur dålig domaren än är eler hur mycket deras tränare än skriker.

Måndag imorgon; Ny vecka, nya möjligheter. Ska ner på skolan en sväng och göra lite "pappersjobb" och fika. Ska ta tag i mutt eget pluggande nästa vecka. Har varit så mycket så det har kommit lite åt sidan vilket inte alls är bra. Missade en inlämning idag för att jag inte hade rätta böckerna, lite ångest faktiskt. Men man kan inte titta tillbaka så mycket. Man får lära sig av misstagen och blicka framåt. Måste styra upp kalendern ordentligt och börja se alla saker igen. Min egen skola och jobbet är viktigast.

Låg nivå på mina texter nu. Så trött att jag inte ens orkar slå på tangenterna. Måste rycka upp mig nu, måste sköta vila och kost mellan alla aktiviteter.

Men återigen, jag älskar ändå min tillvaro. Få förunnat.

Den 31 oktober är en dag jag längtar efter. BJ derby i ishallen. Vallentuna mot Ormsta. Min nya klubb mot den som fostrat mig som tränare. Även det laget som gick bakom ryggen på mig i våras. Jag ska göra allt för att vinna den matchen och få revansch. Eller jag kanske är för ung?

Ormsta kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat, jag kommer aldrig att glömma er som hjälpt mig att ta mig hit. Men jag kommer inte heller att glömma er som stack kniven i ryggen på mig och dömde mig. Ni som alltid ställde upp, ni är hjältar i mina ögon. Jag är evigt tacksam.

Framåt vänner, vi ska framåt. Inte bakåt. Alltid blicka framåt mot nästa dag, mot nästa uppgift. Tänk att när det är som värst finns det alltid någon som har det värre. När det är som värst kan det barra bli bättre, inte sant?
 


Vi ses,
Jimmy

Helgen osv.

Ber verkligen om ursäkt för den dåliga uppdateringen på sistonde. Jag skyller såklart på mycket jobb och lite fritid, vilket är sant. Allt går verkligen i ett nu, snittar 3 ispass om dagen samtidigt som jag ska hinna plugga också. Imorgon är det till exempel is med 96 10-11, bortamatch mot Täby med 96 15.30 och därefter direkt till Järfälla för seriepremiär med BJ 1. Om jag klagar? Inte alls. Sämre jobb kan man ju ha. Delger er bara min vardag och varför jag ibland inte orkar skriva här.

Nyss hemkommen från globen och NHL premiären. Matchen var sådär, båda lagen öppnade starkt och 1-1 efter bara nån minut. Andra perioden var riktigt lam med ett litet övertag från sharks. Kändes lite som andra perioden var träningsmatch utan vare sig känslor eller fart. Tredje kom båda lagen igång och två riktigt vackra mål bjöds vi på. Sharks 2-2 i PP var verkligen hockeygodis. Att se det PPt avslutas med ett mål var en orgasm bättre än sex. Om jag är hockeysakdad? Det kan du ge dig på :)

Jag förspråkar ju en rakar och mer fartfylld hockey. En hockey, likt den vi bjöds på idag, med mycker forechecking och mycket skridskoåkning. Kunde inte räkna till en enda gång som något av lagen ställde upp och styrde, det var fart i allt försvarsspel, över hela isen. Och vilken känsla samtliga spelare har. De vet exakt vad de ska göra och gör det med en sådan självklarhet att de svåraste momenten ser så naturliga ut. Häftigt att se.

Nörderi; Alla dump, raka som "kross", låg ALLTID intill sargen. Två forwards satte press på två vändande backar och så var pucken fast. Mycket trevligt att se.

Åt en bättre souvlaki och drack en hof innan. Kan inte minnas senast jag drack en öl. Om den var god? Gissa.

Trevlig kväll med Kalle, Birk och Birks far.

Ska väl försöka sova inom kort så man orkar upp imorgon. Har en känsla av att jag kommer försova mig imorgon, hoppas den ljuger.

Jag saknar den där stunden som vi hade när vi till slut hade blivit sams.

All min kärlek,
Jimmy


Tillbaka.

Ja då ska jag, i all hast, passa på att skriva ett kort inlägg. Vaknade faktiskt för inte alltför länge sedan, trött idag igen. Jag vet inte vad som är problemet, igår la jag mig i bra tid, sov kanske 10 timmar. Ändå vaknar jag trött.

Ingen var tydligen sugen på en hel hockeyklubba. Likheten med svensk julafton var självfallet matadoren i ferdinand. När tränaren sliter av sig kavajen ser i alla fall jag en stor likhet. Skönt, då har vi rett ut det också.

Känner mig oerhört stressad över att jag inte får tag i en bok jag behöver. Uppgiften ska vara inne på söndag och jag får inte tag i boken, katastrof.

Så nu måste jag fortsätta leta samtidigt som jag vilar och laddar batterierna. Nattpass ikväll...

Vi hörs när jag är piggare,
Jimmy

Vad jag och Alexander Skarsgård har gemensamt?








Inte mycket egentligen. Han är en fantastisk skådis, jag är en urusel sådan. Han ser bra ut, jag gör det inte. Han har X antal miljoner på banken, jag har inga. Han bor i USA, jag i Sverige. Han är känd i hela världen, jag i vallentuna ishall. Som ni märker har vi inte mycket gemensamt, men vi har en sak gemensamt....

Vi är bajare, lika fanatiska båda två. Det fantastiska med en fotbollsläktare är att när man kliver in där, då spelar inget av de ovanstående någon roll. Vi är av kött och blod, ett blod som är grönt och vitt. Han är en världskändis och mångmiljonär, men igår var han på söderstadion, i klacken. Jag pratar ofta om att aldrig glömma sina rötter, aldrig glömma dem som gett dig allt. Här har vi ett klockrent exempel. Killen skulle ju förfan kunna köpa hela söderstadion. Men när han kommer hem väljer han att ställa sig i klacken, med oss. Igår agerade han även klackledare vid ett tillfälle:



Oavsett färger eller tillhörighet; är det inte fantastiskt att en hollywoodkändis av hans kaliber ställer sig på en skitig betongläktare, skriker och svär, är en del av supporterkulturen kring sveriges mest dynamiska klubb?

Hammarbys offensiva supportras enda hollywoodrepresentant som även är grundare till Bajen Fans hollywood. De är två medlemmar; Alexander Skarsgård och Joel Kinnaman. Jag råkar även veta hur mycket, ungefär, pengar Skarsgård satsat i Hammarby. Om ni vetat skulle ni inte tvivla på det jag nyss orerat kring.

Det blev supporterskap idag igen. Men när man ramlar över en sådan här nyhet kan jag inte låta bli att delge er den...

Någon som sett Kalla fakta och kna redigöra för vad de kom fram till? Jag orkar inte ens se skiten.

Sov tre timmar i natt. Träning 09.00, plugg med Hakeem 10.30-14.00, avfärd till Gimo 14.00. Matchstart 16.30. Vinst 7-1. Hemma i hallen 20.45. J18 träning 20-21. Tappad plånbok och hemma sent. Urladdad telefon. Helvete vilken söndag. Var det inte någon som gjorde söndag till vilodag? Inte i min värld i alla fall, helt sjukt. Ibland frågar jag mig själv vad fan jag håller på med. Men jag får samma svar varje gång; jag ÄLSKAR det här jobbet!

Nu ska jag se en Irene Huss och försöka sova. Hoppas inlägget gav någonting trots sömnbristen. Utlovar en mer utförlig rapport imorgon.

Lundh- Ingen gissning?

Glöm aldrig, aldrig var du kommer ifrån och vad och vem som egentligen betyder någontong. Försaka aldrig någonsin de som bryr sig och vill dig väl. Kommer du upp dig bra, men du får aldrig glömma dina rötter.

Jimmy





Public service?

Okej, jag måste bara tillägga en sak som jag upptäckte efter förra inlägget.

Alla som följer min blogg vet att jag är en fanatisk Hammarbysupporter som stöttar laget i med som motgång. Jag är en supporter som har rätt att ställa krav på ledare och spelare i föreningen. Leder man eller spelar i Hammarby ska man ha de kvaliteer som krävs och man ska ha ett hjärta för färgerna man representerar. Jag och många med mig kommer alltid ställa krav, vi kräver resultat och vi kräver att man gör allt för laget.

Nu ska kalla fakta, återigen granska supportrarnas påverkan i klubbarna. Vafan!? Det är vi som är klubben. Vi som alltid kommer stå där. Varför ska inte vi få chans att påverka? Varför har vi inte rätt att ställa krav? Som vanligt så vill de att vi ska stå där som snälla hundar medans några personer, innefrån, bokstavligen våldtar och drar vår klubb mot botten. Och som vanligt kommer TV4 att vinkla inslagen och disskutionerna så att vi framstår som värsta sortens människor och ledningen som hjältarna.

Jag frågar mig återigen; När ska media granska de verkliga huliganerna? Styrelserna som förstör våra klubbar. Poliserna som kör på kvinnor och barn efter matcherna och de anabolastinna vakterna som inget hellre vill än att slå på oss passionerade fans. Det vill jag se, kalla fakta. Jag vill se er granska problematiken från båda vinklarna. Men som vanligt lär det aldrig hända, det är alltid supportrarnas fel...

Fick jag det sagt också,
Jimmy

Gameday och mental istid.

Sov länge idag. Kanske lite för länge. Spelade FIFA 11 igår lite för länge, därav den långa sovmorgonen. Vaknade inte förens halv ett, samling 14.30 i Täby ishall så det blev lite hektiskt.

Match idag som ni säkert förstod, med J18 1 och 2 blandat. Täby stod som ni säkert också förstod på andra sidan isen. Gameplan idag var att pressa extremt hårt och väldigt högt. Jag ville att vi på ett tydligt sätt stressade fram misstag, vände snabbt och snabba avslut. De två förstnämda fungerade ypperligt, det sistnämnda inte alls. Och när vi väl fick våra lägen som vi skapat så brände vi dem. Horribla avslut faktiskt. Men ni ska ha en eloge att ni på bara två matcher och en träning annamat mitt sätt att spela och resultaten talar ju för sig själva. " vinster utav två möjliga.

Vi ska fortsätta spela på det här viset, med hög press och snabba spelvändningar. Kan vi också bli mer nogranna med puck och sätta våra chanser som vi faktiskt skapar så kommer det här bli väldigt, väldigt bra. Som ett exempel brände vi fyra rena frilägen och en straff. Det blev 2-1, mer rättvisa siffror hade varit 7,8-1. Men, vi tar med det positiva och försöker rätta till de negativa tills nästa match.

Helt slut mentalt igen. Skönt med en hel kväll ledigt att bara ladda batterierna, igår var det lagfoto x2 och ett fyspass. Idag är det soffan, tvn och xboxet som gäller. Hade gärna gått på Axwell ikväll men man får prioritera. Just nu tar jag hockeyn i första hand och utgång i andra. Men inom en snar framtid blir det en riktig brakfest, det behöver jag.

Just det; fixade biljett till NHL premiären idag. Ska bli fantastiskt trevligt att se NHL live. Har gjort det en gång tidigare och jag älskar verkligen sättet de spelar på, att få se fullblodsproffs live. Inte helt fel. Halet blir det.

På tal om galet. Här sak ni få se en tränare som INTE är en förebild. Men jag måste ändå säga att det är jävligt roligt! Någon som kan se kopplingen till svensk julafton? Knäck den och vinn en hel hockeyklubba;




Nu drar jag i mig en fet biff, lite potatis och bea. Sen blir det vågrätt läge hela kvällen. Vi hörs...

Ta dina chanser, du vet aldrig om de någonsin dyker upp igen. Ibland är man på fel plats vid rätt tid, allt händer av en anledning. Slumpen är bull, hårt jobb är bill.

Tagit mig i kragen,
Jimmy

Nostalgi.

Visat några elever filmerna vi gjorde på vår tid. De blev mäkta imponerad över kvaliten på vissas insatser (inte mina ska tilläggas). Blev lite nostalgisk, tänk att de tre åren vi hade på gymnasiet gick så jävla fort. Vidhåller fortfarande att det är den bästa tiden hittils i mitt liv. Filmerna så; det var jag, Grudden, Westman, Jalle, Sam och Danne i de olika filmerna. "All in med Glenn och Ludde"är nog den bästa sett till handling. Den roligaste är nog mina fatala missar i "reklamfilm om vallentuna gymnasium". Man kan lätt konstatera att någon guldbagge kommer jag aldrig att få. Tror att filmvärlden klarar sig bättre utan mig. Passar på att ge credd till mina övriga vänner som höll upp filmernas kvalité och la täckkräm på mina brister som skådis. Kan inte lägga ut filmerna då jag varken har dem eller vet om dom andra vill det. Om jag får tag i dem och får godkännande från de andra så kommer dom läggas upp här för allmän beskådan.

Fan vad kul vi hade på den tiden. Det finns bara en sak här i livet som jag verkligen ångrar. Ni som vet, ni vet vad...

Hörs,
Jimmy


En dag i skolan.

Sitter på skolan och gör lite pappersjobb. Närvarorapportering, planering för nästa vecka osv. Jävligt stimulerande att ha kollegor igen. Som hockeytränare blir man lätt lite ensam annars. Man sitter själv hemma och jobbar, något jag inte riktigt trivs med. Jag vill ut och träffa folk, lära mig nya saker. Vad kan då vara bättre än att ha en väldans massa kunniga lärare som kollegor? Så nu sitter jag i arbetsrummet på gymnasiet, en ganska skum känsla att sitta "på andra sidan dörren". För drygt två år sedan spelade jag i andra laget. Skumt, men samtidigt väldigt utvecklande att få in en fot i skolvärlden. Det öpnnades så många nya dörrar som jag för bara en månad sedan trodde skulle vara stängda åtminstonde tio år till. Jag tackar innerligt för den här chansen och hittils har jag, i mitt tycke, även tagit den.

Ett bevis på det är såklart närvaron på lektionerna. Kl 08.00 imorse var samtliga elever på is. SAMTLIGA! Idag gjorde även många sin bästa träningen sen jag började, och då ska man ha i åtanke att många kom med kudden i ansiktet. Kul att se allas fokus och även allas kvalité i de olika momenten vi körde. När det går som idag finns det inget bättre än att vara tränare.

Ikväll är det mycket igen. Fys med 96, lagfoto med 96 och juniorerna och förmodligen minst ett ispass. Fullt upp men jag älskar det, kan inte säga det nog många gånger. Vill samtidigt rikta ett stort jävla tack till er som nu tror på mig och ser vad som finns bakom min ålder. Kunskap och resultat, det är de enda medlen du kan tvätta bort ålderstämpeln med.

Nu; Lunch. Tack för det. Hungrig är bara förnamnet. Jättehungrig efternamnet.

Bjuder på en låt till, Melissa och Larsa i en underbar duett. Fint:




Tack och bock,
Jimmy



Morgonstund har sked i mun.

Sitter och äter yogurth(?), det är väldigt tidigt. Igår lyckades jag i och för sig med något jag sällan lyckats med, jag somnade innan tolv. Så jag känner mig ändå hyffsat utvilad. Fast hjärnan funkar inte riktigt som den ska, bland annat skrev jag "google.se" som användarnamn när jag skulle logga in här.

Igår gjorde jag både mycket och lite. Jag var in till försvarshögskolan och hämtade en bok som min käre Louise hade fixat åt mig. Hade jag inte fått tag i den hade jag suttit rejält i skiten. Nu känns det bra och jag riktar ett stort tack till dig! Sedan fikade vi och jag hjälpte Louise lite med hennes uppsats, eller hjälpte och hjälpte; hon skriver väldigt bra.

Hemma i väsby hämtade jag FIFA 11. Thank god for that :D

Kilar till bussen nu men jag ska först bjuda min nya favoritlåt:




Cuz I have lived my life to the full, I have no regrets

Jimmy

RSS 2.0