Ikväll var jag hos Peter, lagledaren. Mycket, mycket trevligt. Tog en öl, smuttade på världens godaste wiskey och hade det allmänt trevligt. Kul med folk som uppskattar en för den man är. Tack.

Träningen igår och träningen idag är det bästa vi gjort iår. Det känns verkligen som att vi förstått innebörden i hårt arbete och att alltid vara fokusereda på uppgiften, oavett om det är träning eller match. Kul.

Spelat frågespel med familjen har jag även det hunnit med. Om jag vann? Nej. Och det var pinsamt ska ni veta. Jag är kallad för familjens bildade barn, men jag åkte på stryk av både pappa och Ellinor. Fan.

Om jag är en tävlingsmänniska? Vad tror ni. Kommer säkerligen vara bitter imorgon vid frukost. Säkert.

Förövrigt känns det helt okej just nu. Inte allt men mycket. Jag är en känslomänniska, det är inget att sticka under stol med. Jag blir berörd av mycket, jag kan må dåligt över mycket. Men just nu funkar det, men mina känslor finns alltid med mig. Ibland tyvärr.

Bajen förlorade idag. Inte så mycket att orda om, hoppas de hade matchen på onsdag i huvudet redan nu. Cupsemi, det är ljuset i mörkret just nu. Och fredag, bandypremiär på zinken. Wiskey som sagt :)

God natt mina underbara läsare. Det är många nu...

Det vi haft, det hoppas jag vi har igen. Jag hoppas verkligen att det som funnits, det kommer finnas igen. Gör inte du?


"Han är så jävla dålig att jag skulle ge på han en smäll" Sa Peter om domaren i den avgörande sm-finalen 1994. Den största vinnarskalle som någonsin skådats i svensk hockey enligt min syn att se på saken. Tänk om dagens unga hockeyspelare kunde lära sig att tävla som vår störste genom alla tider. Att tävla är något fint, det är inte tabu.

Vinnarskallen,
Jimmy