Sjuk.

Fortfarande risig så jag har inte ork till att skriva just nu. Ni får hållas någon dag till. Måste finna kraft till skrivandet först innan jag ger mig på det igen.

Men vill ändå säga att jag tände tre ljus i lördags. Ett för dig Sebastian, min älskade vän. Ett för dig farmor, älskade farmor. Ett för dig Anders, underbara Anders. Alla helgona natt, denna sorgefulla natt som man helst av allt sluppit. Tyvärr är det livets gång, alla ska vi gå den vägen. Men ingen ska behöva gå den för tidigt, det har alla dessa tre personer gjort.

Nu lever vi mina vänner, vi lever för de som inte fick leva. Vi ska icke göra dem besvikna.

Riktigt dålig hela veckan tyvärr. Mest varit hemma och sovit. Idag tog jag mig visserligen upp till halleb för match. 3-3 mot Lidingö är med beröm godkänt. Bra kört grabbar. Nu blir vi bara bättre!

God natt,
Jimmy


Dan Reed

Igår var jag på en fantastisk spelning. Trots några dagars sjukdom kände jag mig pigg igår, så till den grad att jag orkade mig ner till gästis. Där väntade en fullsatt lokal och en amerikansk sångare av yppersta världsklass. Dan Reed, har inte lyssnat på honom alls förens Peter introducerade mig för honom tidigt i höstas. Han har verligen fångat mig.

Lyssna själva på hans texter, alla texter har ett budskap. De är djupa, de är välskrivna och de är framförallt välsjungna. Dan Reed har en lång historia bakom sig, en lång och brokig väg. Genom det livet har en underbar musik växt fram.

Spelningen igår var fantastisk. En vardagsrumskänsla infann sig i lokalen och alla var nog tagna av hans passion. Dan framförde sina texter med en sådan entusiasm att en gråsten hade fått gåshud. När han mitt i spelningen försökte sig på en tolkning av den störste, Ronnie Dio James, var till och med jag förvånad. Jag är i övrigt emot covers av de största men han lyckades verkligen i sin tolkning.

Dagens tips: Lyssna på en låt, ge den chansen. Hans röst, och hans texter.

Ikväll blir det toklugnt. Imorgon står turnering på schemat.

Vi hörs,
Jimmy

Bättre och bättre dag för dag.

Blir det. Nu har jag ingen feber, efter två dagars vila känner jag mig äntligen fräsch igen. Jag står i valet och kvalet nu, ska jag gå på Dan Reid ikväll eller inte? Jag vill jävligt gärna se honom, inte varje dag en sådan stor artist kommer till lilla Vallentuna. Men orkar jag? Ja det är frågan.

Imorgon tänker jag gå på is. Först har jag tid hos min "samtalspartner", sedan träff med en kurskollega för det sista arbetet efter det ska jag vara på is. Härligt att äntligen vara tillbaka på banan igen efter några jobbiga dagar. Måste lyssna på kroppen och huvudet, inte köra slut på sig själv. Inte igen.

Med det i åtanke kanske det skulle vara bra för mig att komma ut en sväng, lyssna på bra musik och ta en alkoholfri öl. Ja så får det nog bli ändå...

Jimmy


Sjuk.

Nu har jag gått och blivit sjuk på kuppen. Hoppas att det går snabbt över, har varken ork eller tid att vara sjuk.

Så jag står över blogg idag, hoppas ni har förståelse för det.

Vad jag gör när jag är sjuk? Spelar spel och sover.

Jimmy

Jobbigt.

Igår och idag var tunga dagar. Inte till en början igår men mot dagens slut var jag helt slut. Körde först höstlovscampen i ishallen med fyra ispass och ett teknikpass. Ni ska veta att hockeyspelare i åldern 8-9 år inte gör som man alltid vill. Det är samtidigt kul att ha med dem att göra, men samtidigt väldigt påfrestande. De två äldre grupperna är mer fokuserade men samtidigt en viss skillnad mot BJ spelare som jag normalt sett tränar. 

Efter campen var det lagträning med efterföljande fys. När jag kom hem var jag helt utpumpad, orkade 
knappast lyfta ett finger. När jag vaknade imorse var jag fortfarande helt färdig så till den milda grad att jag helt sonika försov mig. Jag vill inte hamna i den situationen jag var i våras, börjar känna igen känslan. Förhoppningsvis har jag lärt mig att säga nej och inte ta på mig alltför mycket. 

Att ha det jobbet jag har är påfrestande i sig, det här med att lära känna signalerna från ens egen kropp och huvud är viktigt. Om jag mår dåligt, mår förhoppningsvis ingen annan bättre av. 96, J18, hockeygym och plugg är perfekt. Inte mer.

Jag får mycket energi av människor runtomkring mig som tycker jag gör ett oerhört bra jobb, sådant är alltid roligt att höra om man nu förtjänar det.

Ska upp tidigt imorgon igen, så ska försöka komma i säng i tid idag. Har haft svårt med det på sista tiden, så mycket jag vill göra. Att lära sig att inte överarbete är en konst, en konst jag så sakteliga börjar att lära mig.

Luleå Hockey, behöver jag säga mer?

Man måste leva när man kan det, sen är försent. Nu är rätt tid.

Jimmy

Osv.

Förlust i fredags kväll, seriepremiären, tyvärr. Vi gör en okej insats, inte mer. Två skitmål och vi fick jobba i uppförsbacke återigen. Matchen slutade till sist 3-1, sista målet i tom bur. Vi får jobba vidare, gnugga på, och fortsätta utveckla oss. I takt med att vi blir bättre kommer poängen att trilla in.

Imorgon är det derby, Ormsta J18-Vallentuna J18 2. Vi ska ge allt för att vinna, det finns inget annat. Vad kan vara mer motiverande än att kliva in på isen och veta att ens lokalkonkurenter står på andra sidan isen? Det är något man måste lära sig att hantera, tävlingen.

För övrigt har det inte hänt så mycket spännande, därav den dåliga aktiviteten på el bloggo. Bajen bandy vinner planenligt, BF Hockey ångar på. Jag har inkasserat mina första högskolepoäng, katching. Och så vidare.

Nästa vecka händer mer spännande saker att skriva hem om, då blir det lite fart här.

En fundering; Vad är er drivkraft här i livet?

Det är ödsligt, tomt och trist. Men det finns en glöd som håller oss på banan, som håller oss levande. Glädjen inför livet. Glöden att hålla oss levande för att sedan komma ut som vinnare på andra sidan. Hårt jobb, mina vänner, hårt jobb.

Kämpa,
Jimmy

Rekordmånga läsare.

Helt tom i huvudet så hade inte tänkt skriva något idag. Kunde ändå inte hålla mig från att kolla besöksstatistiken och noterade att det idag varit rekordmånga unika läsare här inne. Bajen berör, onekligen.

Som sagt, helt färdig. Klockan står på 06.00 så ska försöka sova nu. Vi hörs imorgon.

En kylig höstkväll på en betongläktare, bland tusentals fanatiker, i dynamiska kvarter, i Stockholms utkant. Den 27 oktober 2010 upplevde jag extas i dess vackraste slag. Alla grönvita hjärtan slog samtidigt, tillsammans och den explosion av känslor som eskalerade går inte att beskriva med ord. Jo ett, magiskt.

Vissa får kickar av att klättra i berg, andra av att samla frimärken. Vissa av kokain, andra av pengar. Jag av att stå bredvid mina bröder och kämpa för det vackraste av allt på denna jord, Hammarby IF. Ni gjorde oss stolta igår, tack.

Jimmy


Glädjerus.

Hela dagen var en lång väntan. Väntan på att årets viktigaste match skulle sparkas igång. Hela superettan har jag inte känt någon nervositet, bara ilska riktat mot spelare, tränare och styrelsemedelmmar. Men sedan Roger Franzén tagit över skeppet, någotsånär lugn skådats i styrelserummet och spelare som uttalat sig likt "nu jävlar", har även jag börjat andats optimism inför framtiden. Inte minst vad det beträffar cupsemifinalen. Jag kände ett sug när jag klev in på söderstadion idag, samtidigt en obehaglig nervositet.

Matchen startade, och jag vet egentligen inte hur jag ska beskriva de kommande 3 timmarna i mitt liv. Det var den absolut sjukaste, roligaste och mest ångestladdade fotbollsmatch jag någonsin skådat. Hammarby går ut och krigar, de spelar stundtals briljant fotboll och har en 2-0 ledning i paus. Hela söderstadion kokar. Någonstans kände man ändå "det är Bajen, allt kan hända", men man ville ändå njuta av läget. Så kom också 1-2, och 2-2. Man kände sig som vanligt; besviken och arg. Jag var helt övertygad om att Kalmar skulle göra både tre och fyra innan matchen var över.

Men på något sätt lyckades gruppen ta sig samman, gå ut i förlängningen och faktiskt bjuda på en bra fotboll, en solid defensiv och en skånsk vägg kallad Johannes. När Mattson, för övrigt URUSEL, blåser för straffar hade man redan slitits mellan hopp och förtivlan i 120 minuter att det nu var slut. Vi kommer inte vinna den här matchen...

Andreas Dahl, förövrigt också han usel, stegar fram och slår en av de sämsta straffar jag sett var jag helt nerkörd i botten. Från en 2-0 ledning till ett helvete. Ni hade gjort oss så stollta, nu var det över...

Henrik Rydström, förövrigt en av de största f..... i svensk fotboll, drar den i stolpen. Vi är med, pulsen i 200. Sätter nästa, Kalmar missar och nu börjar även jag känna att fan, fan vi kan vinna det här. Vi kan verkligen ta oss till final och rädda en i övrigt usel säsong.

Det är elva meter mellan oss och cupfinal, det är Marcus Törnstrand som ska göra det... Han missar. Jag trodde inte man kunde uppleva mer ångest i den här matchen, men tydligen. Pulsen: 240. Christer Gustafsson gör mål och nu står en nästan två meter lång Johannes elva meter från bollen, han kan ta oss till cupfinal.

Han behöver aldrig ingripa, bollen landar på andra sidan nynäsvägen och hela söderstadion exploderar i ett glädjerus av sällan skådat slag. Inte sedan den 21 oktober 2001 har jag sett söderstadion, mina bröder och systrar, explodera så.

Efter en helvetisk match, på alla sätt och vis, har vi på ett nästan mirakulöst sätt klängt oss fast vid den cup som ska komma att bli vår räddning säsongen 2010, skitsäsongen, som nu (kanske) förvandlats till en europasäsong 2011.

Jag har inte riktigt smält alla intryck än, men en sak är säker: Jag skrev igår att det kunde gå åt helvete, eller det kunde bli klassiskt. Det gick bra, det gick åt helvete, bra igen, åt helvete. Till slut stod vi där, 6000 trogna själar i ett glädjerus med en bättre kick än alla droger i hela världen kunnat ge oss. Det blev; KLASSISKT!

Roger Franzén, amen.

Jag älskar dig, mitt underbara Hammarby.


Jimmy




Trevlig dag.

Böcker fixat. Var på idrottshögskolan och fick hjälp av en mycket sympatisk och trevlig tjej. Tror världen skulle må bra av flera sådana människor. Även fast hon hade mycket att göra fick jag hjälp att hitta alla böcer jag behövde. Stort tack.

Innan detta hann jag med en otroligt trevlig lunch, gjorde mig på oerhört gott humör. Nu känner jag att inlägget är dåligt uppbyggt, men det får ni leva med.

Långsamt tåg hem till Vallentuna för fika med en mycket god vän i Jalle. Länge sedan vi sågs, alldeles för länge. Men vi har mycket på varsitt håll och vi har på senare tid inte riktigt lyckats hitta tid. Nu sågs vi och det gjorde mig på ännu bättre humör. En trevligare vän får man leta länge efter. Sen att han lurade in mig en mörk och kall odsettfälla gör inget. Hur många rätt blev det egentligen för dig, Jalle?

"Hur fan kunde du tippa på Malmö, Jimmy?" "Jag skulle ju ha tippat på Väsby istället, det hade ju varit bättre." No shit, Sherlock? Classic!

Träning med 96, sådär idag. Fokuset fanns inte riktigt hos killarna och i kombination med en del svåra övningar blev det inte så bra. Vi tar nya tag redan på torsdag, seriepremiör på fredag. Världens längsta försäsong är snart tillända. "Jag har väntat så länge..."

Varför jag är vaken? Uppe i varv.

Cupsemi imorgon, kan bli klassiskt. Det kan också gå åt helvete, MEN... Vi har slagit ut Trelleborg, Elfsborg och BP på vägen och gjort det relativt enkelt, i alla fall de två förstnämnda. Ser verkligen inte Kalmar som någon omöjlig eller övermäktig motståndare. Vinner ni imorgon, då räddar ni er och vår heder. Jag hoppas ni tänker i de banorna när ni drar på er världens vackraste tröja imorgon. Vi kommer göra allt för att bära fram er imorgon, se till att göra oss stolta.

Nu är jag mosig.

Dagens låttips 1: Who says- John Mayer.

Dagens låttips 2: Gubben i lådan- Daniel Adams-Ray.

Det krävs två för att dansa tango. Jag är en, jag dansar inte tango.

Den odansande dansösen,
Jimmy


Va´ för jävla pack är ni?

Som läser min blogg? Ni kommer in mängder varje dag.. Kul att ni gillar det jag skriver, det måste jag säga.

Idag sov jag hur länge som helst, helt sjukt. Vågar inte ens säga hur länge. Tog min blåa fara ner till skolan för ett litet möte som gick hur bra som helst trots min nervositet.

Det är kallt nu, ruskigt kallt. Men jag har lärt mig uppskatta kylan på ett sätt som gör mig väldigt levande just nu. Vintern väcker känslor i mig, bra sådana. Hur är det med er och kylan? Klarar ni den?

Träningen idag var grymt kul, Jocke var på ett, till synes, strålande humör och slängde metaforer hej vilt. Har inte skrattat så mycket på bra länge. Kul med sådana kollegor!

Nu ska jag försöka sova innan klockan tre. Måste upp och in till stan imorgon, är ett par böcker kort inför tentan på fredag. Kursen jag läser nu tar slut på fredag och på måndag börjar en ny direkt. Nu har jag verkligen kommit in i "hjulet" och nu  är det bara fortsätta springa. Lärt mig att planera och tror den andra kursen blir bättre för mig då jag fått allt på plats i mitt arbetsliv och sociala liv. Det blir otroligt kul att fortsätta plugga, tycker att allt vi gjort gett mig något. Är det inte därför man läser?

God natt, mina vänner och läsare.

Jimmy

I sängen.

Ligger i sängen och tänker en hel del. Fört samtal de senaste timmarna, jag har verkligen kommit på att jag är människa full av känslor. Ibland skulle jag önska att jag kunde stänga av dem för en stund och bara vara. Ibland känner jag att det är fantastiskt att jag har alla dessa känslor. Men just nu saknar jag bara, och det är den värsta känslan av dem alla. Saknad, en stor sådan.

Jag gör vad jag kan, jag jobbar på. Jag älskar mitt jobb och jag älskar min skola. Men det känns ändå som det är någonting som fattas, och jag vet vad. Det jobbiga i den här sången är att jag inte kan påverka det själv. Tur att jag har underbara vänner och en underbar familj. Utan er hade jag förmodligen inte varit där jag är idag. Och utan dig, då hade jag definitivt inte varit där jag är idag. Man får tänka som sådant att det finns folk som har det värre än vad jag har det.

Jag vet att jag tjatar och ältar. Men jag kan inte säga det nog många gånger. Jag tycker så mycket om dig, jag ställer alltid upp för dig. Jag vet att jag inte är perfekt, men jag kommer alltid att finnas här för er mina vänner. Och för dig.

Som Skifs en gång så fint sjöng: "det blir alltid värre framåt natten". Det kan jag skriva under på. Just nu känner jag bara saknad, jag saknar DIG!

----

Torsk idag; 3-6, Men vi gör ändå en helt okej insats. vi ska komma ihåg att vi är 2-4 år yngre än våra motståndare och att detta år är ett utbildningsår. Jag kan redan nu se framsteg i BJ 2 på den korta tid jag jobbat med laget. Det jag framförallt ser nu är en nuvunnen glädje, till att träna och att spela. Tror det blir bra det här, ge det bara lite tid. Tålamod mina vänner, tålamod.

Annars är det sig likt. Imorgon skall jag skriva omdömmen på skolan, lite nervös eftersom det är första gången jag gör något liknande. Spännande att göra nya saker och att lära sig nya saker.

Nu måste jag sova, om det går. Skall i varje fall försöka.

Jag vill ha dig nu, som jag hade dig förut.

Er,
Jimmy


Luleå Hockey.

Jonas Rönnqvist är svensk hockeys frontman just nu. Han står med fanan och plöjer väg för övriga tränare, och jag hoppas verkligen flera går efter och tar efter. Elitserien i ishockey har under många år varit en tråkigt liga, där tolv lag ställt upp i ett 1-2-2, styrt av och backat. Man har inte behövt jobba så hårt och man har definitivt inte tvingat varandra att åka skridskor. Sådant som utvecklar spelare.

Jonas Rönnqvist såg problemet, och han såg möjligheterna. Han tog Almtuna i allsvenskan, såg till att de blev ett topplag, var några poäng från elitserien. Med en hockey som jag älskar att spela. En hockey med fart, med hög och hård press och med ett jävla jobb. Inget backande, det är framåt vi ska. Till framtiden. Om man går bort sig i pressen, då är det stopp och backcheck som gäller.

Många äldre tränare står fast vid sitt styrspel, sin organiserade defensiv och sitt långsamma spel. Det har straffat sig när man mött Luleå hockey iår. De har fullkomligt åkt sönder sitt motstånd, de har pressat skiten ur motståndarnas backar och spelat en hockey som publiken älskar.

I dagens Luleå hockey finns inga stjärnor, inte heller inga divor. Det är hårt jobb som gäller, det är goda dagliga vanor och passar det inte så sitter man längst ner på bänken alternativt på väg till en ny klubb. Jag älskar det, nya friskar vindar över svensk hockey. Jag hoppas verkligen flera tar efter så att vi kan utveckla svensk hockey mot framtiden. Mindre rinkar ser jag som en självklarhet.

Vi kan inte vara så rädda att förändra oss, vi måste det för att hänga med. Jag förespråkar en hockey där man åker mycket skridskor, hög forechecking och ett kreativt anfallspel. Start och stopp och en satans lagmoral. Man ska vara beredd att backchecka stenhårt för en lagkamrat, precis som Cam Abbott nu gör för Niklas Olausson. 

Vi får inte stå på hälarna för att sedan reagera när övriga länder och ligor åkt om oss. Vi måste vara dem som agerar. Thank god for Jonas Rönnqvist.

Match ikväll med BJ 2. 

Klumpen i magen växer och blir mindre. Känslorna påverkar humöret, känslorna får oss att överleva. Man måste ha mått riktigt dåligt för att uppskatta att må riktigt bra. Jag har mått dåligt, jag uppskattar att må bra. Ni, mina vänner, ni gör mig glad.

Vi hörs,
Jimmy 


Fått en flaska i huvet.

Ikväll var jag hos Peter, lagledaren. Mycket, mycket trevligt. Tog en öl, smuttade på världens godaste wiskey och hade det allmänt trevligt. Kul med folk som uppskattar en för den man är. Tack.

Träningen igår och träningen idag är det bästa vi gjort iår. Det känns verkligen som att vi förstått innebörden i hårt arbete och att alltid vara fokusereda på uppgiften, oavett om det är träning eller match. Kul.

Spelat frågespel med familjen har jag även det hunnit med. Om jag vann? Nej. Och det var pinsamt ska ni veta. Jag är kallad för familjens bildade barn, men jag åkte på stryk av både pappa och Ellinor. Fan.

Om jag är en tävlingsmänniska? Vad tror ni. Kommer säkerligen vara bitter imorgon vid frukost. Säkert.

Förövrigt känns det helt okej just nu. Inte allt men mycket. Jag är en känslomänniska, det är inget att sticka under stol med. Jag blir berörd av mycket, jag kan må dåligt över mycket. Men just nu funkar det, men mina känslor finns alltid med mig. Ibland tyvärr.

Bajen förlorade idag. Inte så mycket att orda om, hoppas de hade matchen på onsdag i huvudet redan nu. Cupsemi, det är ljuset i mörkret just nu. Och fredag, bandypremiär på zinken. Wiskey som sagt :)

God natt mina underbara läsare. Det är många nu...

Det vi haft, det hoppas jag vi har igen. Jag hoppas verkligen att det som funnits, det kommer finnas igen. Gör inte du?


"Han är så jävla dålig att jag skulle ge på han en smäll"
Sa Peter om domaren i den avgörande sm-finalen 1994. Den största vinnarskalle som någonsin skådats i svensk hockey enligt min syn att se på saken. Tänk om dagens unga hockeyspelare kunde lära sig att tävla som vår störste genom alla tider. Att tävla är något fint, det är inte tabu.

Vinnarskallen,
Jimmy

Glad.

Tungt att gå upp imorse. Sent hem från Enköping, somnade sent och gick upp tidigt. Inget bra ispass imorse, många trötta huvuden och många trötta kroppar. Vi jobbar på, tror ändå att spelarna får ut en del av hockeygym passen. Man ska komma ihåg varför man tränar; för att bli bättre och utvecklas hela tiden.

Läser i sportbladet att AEG ska storsatsa i Hammarby, pumpa in nya friska miljoner, ta sitt ansvar och ta upp oss i allsvenskan igen. Skönt, och roligt att AEG äntligen tar sitt ansvar för den klubb de misshandlat i flera år. De har äntligen kommit underfund med att det blir ohållbart med en hyresgäst i superettan. Verkar som att de verkligen menar vad de säger den här gången. Känns som vi nu kan få lite lugn och ro inför nästa år och bygga upp ett lag från grunden med Roger som kapten på skeppet.

På onsdag spelar vi en otroligt inspirerande cupsemi mot Kalmar. 90 minuters hårt arbete, en vinst och vi har chans på europaspel nästa år. Skulle vara oerhört viktigt för klubben.

Läser vidare att Wayne Rooney tagit sitt förnuft tillfånga och skrivit på för fem år i den klubb som tagit hand om honom, fostrat honom och hjälpt honom under alla år. Bra gjort Wayne, riktigt bra.

Snö ute, love it. Jag är en av de få individerna i det här landet som trivs bättre under det kalla halvåret än det varma. En av anledningarna är förstås hockeyn, en annan är dynamiken som uppstår. Lär er uppskatta en kall vinterdag, knastrande snö och en sol dansande på det snövita landskapet. Helvete vad underbart det är.

Detta skrev jag igår, men fick inte upp det förens idag.

Jimmy

Moral.

Nyss hemkommen från Enköping. Fjärde matchen för J 18 1 och det var utan tvekan den bästa matchen vi gjort. Vi mötte ett riktigt vasst Enköping men på något sätt lyckades vi alltid kvittera deras ledning och efter lite bra coaching av Jocke på slutet lyckades vi göra 5-5 met 30 sekunder kvar. Bra moral grabbar. Lite medstuds för en gångs skull.

Kan inte ringa från min telefon, hade helt totalt missat räkningen. Tabbe. Så förhoppningsvis sätts den på någon gång under morgandagen. Men med telenor kan man aldrig vara säker.

Imorgon går jag upp 07.00 och kör ett hockeygym pass tillsammans med Stefan Persson, målvaktstränare. Sedan är det tenta hela dagen för att avsluta fredagskvällen med mina diamanter i Vallentuna 96. Härlig fredag må jag säga.

Kärki- Ehh bra skämt. Dom ringde från lyxfällan, tydligen stod du högst på listan.

God natt. Imorgon kommer mer och bättre ord från min sida av skärmen. Håll tillgodo, jag är en uppjagad man med dåliga dagliga vanor i en stressad tillvaro.  

Alé,
Jimmy


Tungt besked.

Idag nåddes jag av ett oerhört tungt besked. Jag stog i ishallen och tittade på en träning, mellan mina, när en bekant kom fram och började prata. Han berättade att en av mina gamla spelares pappa gått bort igår. Jag fick panik, dom berömda kårarna sprang uppför ryggen och jag stelnade till. Det kan inte vara sant var min första tanke, men det var det.

Du var en underbar person. Du hälsade alltid på mig, vi stod och snackade ofta. Länge. Vi pratade om hockeyn och vi pratade om hur allt gick nuförtiden. När jag var tränare i laget var du alltid där och hjälpte till. Men jag kommer alltid minnas dig för den person du var i isahllen, den person som alltid tog sig tid. Jag hälsade på dig i helgen, nu finns du inte mer. Jag kommer alltid att minnas dig, det kommer jag verkligen. Så nu frågar jag återigen: varför tas dom bästa bort? Först Sebbe, nu Anders. Jag förstår inte.

Livets gång, jag vet att det är så. Men det är så ofattbart obegripligt när folk går bort för tidigt, det är så orättvist.

Ägnar många tankar åt din familj nu.

-------

Ska ändå dela med mig av några roliga saker.

Jag är idol till en liten grabb på gatan. Gick förbi lekplatsen när han kom springande och skrek " vänta vänta, visst är du hockeytränare?" "Ja det är jag, svarade jag" " Ja för du är jämt i ishallen, var hans nästa kommentar". Resten av samtalet berättade han om att han ville bli som mig när han blir stor och att han skulle börja på hockeyskolan nu. Grabben var inte mer än fem år och hans glädje gjorde mig otroligt glad. Tänk att en liten kille sa till mig att jag är bra. Han ville att jag skulle komma och titta på honom och det ska jag fanimig göra. Det minsta jag kan göra för honom. Fast bli som mig när han blir stor kanske inte är att sträva efter haha.

Var på mitt förra jobb idag, Cahbo. Har inte satt min fot där sedan jag slutade för ett och ett halvt år sedan. När jag klev in genom den tunga plåtdörren fick jag en grova flashbacks. Det var nästan läskigt. Var på väg in i omklädningsrummet för att byta om innan jag fick hejda mig. Hälsade på en del gamla jobbarkompisar, fan det var kul att se dom. Men jag saknar inte själva jobbet; det var tungt, trist och jobbigt. Lovade att komma och fika någon dag, det ska jag göra. Vi hade ändå en del roliga stunder där uppe, speciellt jag och Oskar.

Men för att komma till poängen med historien. När jag gick in i verkstaden förstod jag verkligen hur bra jag har det nu. Jag gnäller ibland att det är så slitsamt och mycket, men när jag såg hur det är där uppe; ett plåtskjul, man är ingstängd hela dagarna och när man är klar är det mörkt ute. Då förstod jag på riktigt hur previligerad jag är som får jobba med det jag älskar och faktiskt tjäna hyggligt med pengar.

Nu ska jag se på Paradise. Ja skratta ni, och ja jag vet att min image som bildad får sig en rejäl törn när jag erkänner det men skit samma. Men jag ska se det, sen sova. Har en tenta att ta tag i imorgon.

Vi hörs mina vänner,
Jimmy

Lättad.

Känner mig otroligt lättad och faktiskt lite stolt. Gjorde klar mitt arbete, sju sidor vart det. Hade säkerligen kunnat skriva dubbelt, men ramen var egentligen sex sidor så det blev bra. Har alltid haft problem med tak på skrivande, som jag sagt; när jag väl kommit igång glöder tangenterna eller pennan. Något jag är oerhört tacksam över.

Kan väl säga att jag varit jävligt stressad senaste dagarna, men nu känns det som jag fått ordning på de flesta bitarna vilket känns otroligt bra. Speciellt att jag fått det här arbetet ur världen.

Hastade till träningen idag, planerade den i bilen på väg dit, tyvärr. Gillar att vara förberedd men ibland måste man kunna improvisera, något jag gjorde idag. Eftersom det var samträning, 96 och J18 körde jag J18 och Johan 96. Det blev faktiskt bra, mot all förmodan.

Imorgon är jag hockeyledig, men det är fullt upp ändå. Ska förbereda mig för ett webseminarium vi ska ha imorgon klockan fyra. Ska bli spännande att se hur det fungerar.

Min kulturella ådra har hittat ett litet guldkorn; Björn af Kleen. En helt och hållet briljant författare. I konkurrens med Marcus Birro min favorit just nu. Björn af Kleen har ett ordförråd man bara kan älska, han har en världsvan hållning som jag observerar med fascination. Vidare har han en sund uppfattning om det svenska samhället och dess orättvisor som jag delar. Jag rekomenderar starkt att läsa något, eller lyssna på något, av honom.

Övrigt kan jag notera att;
Vallentunas a-lag börjat vinna. Tänk vad en seger gör för unga spelares självförtroende. Nu har de vunnit två ytterligare av bara farten. Fortsätt på samma spår, gäller att ha ledare som håller de unga spelarna på jorden och får dem att fortsätta jobba hårt utan att ta deras självförtroende ifrån dem. En otroligt svår balansgång.

Elitserien i bandy börjar på fredag. Då ska jag ta en wiskey i zinkentältet.

Hammarby fotboll vaknade för sent.

Högskolan var roligare och jobbigare än jag först trott.

Jag mår bra nu.

Nu ska jag lägga mig och kolla på någon helt ointressant dålig film. Varför? För att jag älskar sådanna filmer.

Om du flyr så fort det blir jobbigt, så fort du får lite konkurrens eller något går emot dig. Då kommer du få fly hela livet. Stanna och kämpa istället, stanna och visa vad du kan. KÄMPA!

God natt mina läsare,
Jimmy



Kommit igång.

Nu har jag äntligen kommit igång med mitt arbete, när jag väl sätter igång och skriva brukar det alltid glöda, vilket det gjorde även denna gång. Arbetet handlar om feedback och kommunikation mellan tränare och aktiv. Något jag flitigt pratar om i min roll som tränare, hur jag når ut till spesent omsider. larna och vilka metoder jag använder. Som sagt, nu har jag verkligen kommit igång med arbetet vilket känns skönt, lite mindre ångest nu. Skrivit cirka två sidor och är nöjd med dessa. Nu tar jag en paus, ser klart på finalen av World Cup för att sedan bege mig till Vallentuna ishall och ytterligare en match med BJ 1. Idag vinner vi, det känns så.

Hammarby Bandy ja, vilket jävla lag vi har iår igen. Vi tappade Davva Karlsson vilket jag tror kan vara positivt. Nu får Patrik Nilsson ännu mer utrymme för sitt aviga spel och kan arbete ensam på topp vilket passar honom som handen i handsken. Det visade han tydligt igår mot Villa-Lidköping, förövrigt Davvas nya klubb. Känns som ett bra byte Davva? 0-2 as we speek, mot ett Rubin Kazan som är bäst i världen. Inget att skämmas för, vi är fortfarande bäst i Sverige!

Vi SKA försvara vårat SM-Guld. För er som tror att jag enbart intressat mig för bandy sen vi vann guldet är helt fel ute. Jag har sett en mängd matcher live under många år, jag har stått på studenternas fyra gånger, jag har nästintill frusit ihjäl på zinken, jag har blivit berusad i tältet i ett glädjerus. Jag tycker att sporten är fantastisk rolig och jag älskar Hammarby. Där har ni mitt bandyintresse. Fan, där brände Patrik Nilsson en straff efter att vi spelat upp oss rejält. Det var den matchen...

Roger Franzén, kom ihåg att jag var tidig med den...

Nu har jag snackat upp mig själv så kanske dags att trycka ner mig lite. Mitt huvud sprängs snart, mycket i det lilla. Börjat struktirera upp lite och lärt mig en hel del av den här första kursen. Nästa kurs blir det betydligt bättre planering på alla håll och kanter.

Hörs,
Jimmy



Från kylan, in i värmen.

Sjunger Lars Winnerbäck. Har fått lite dille på "låttitelsrubriker". Fast i mitt fall borde det kanske varit "från kylan, in i kylan" eftersom ishallen jag var i igår var det kallaste jag varit med om sedan dackefejden. Björknäs ishall och Boo borta. Ett mycket hårt checkande Boo som rev upp stora hål i vårat uppspel, som åkte så mycket skridskor att Jonas Rönnqvist hade varit stolt. Vi gör en bra match i egen zon, men annars är vi inget vidare. Boo tar en rättvis 4-0 seger och vi får lära oss av det här samtdigt som vi går vidare.

Igår natt var jag oklokt nog uppe aldeles för länge. Jag har som sagt en 7-8 sidor jättesvår skoluppgift att skriva utan att ha börjat. Snart ska jag hasta iväg på match med BJ 1.

Vad jag gjorde inatt? Haha det skulle ni bra gärna vilja veta... Nej men skämt åt sido, vi spelade spel, min familj och jag. När det väl blev läggdags så av någon dum anledning började jag titta på Paradise Hotel av alla programm, och blev helt fast. Tycker faktiskt att det programmet är fascinerande på många sätt och vis, det psykologiska spelet, hur folks samvete påverkas av allt skitsnack, hur falska människor blir när det finns lite pengar med i spelet, vad folk är kapabla att göra för att få någon runt sitt finger osv. Kul att se.

Nu tar jag tag i uppgiften, vi hörs...

Jimmy

It´s been a long night in New York city.

Sjunger John Myers. Jag säger; it´s been a long day in Vallentuna ishall. Första och sista passet. Varit uppe sen 06.00 och fått sjukt mycket gjort. Ligger och tittar på idol samtidigt som jag halvsover. Tänkte bara önska alla mina läsare en fortsatt trevlig helg, ta tillvara på er ledighet ni som har någon. Jag jobbar imorgon sen är det plugga som gäller. Ingen rast, verkligen ingen ro. Vi kämpar på, mitt alter ego och jag.

God natt så hörs vi.

Eder,
Jimmy


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0