I will make you feel like you´re the only girl in the world.





Fy fan vad skönt! Nu svor jag igen men det var det värt. Precis gjort provet i temat motivation... Fick alla rätt, 13/13 på första försöket utan att ha läst överdrivet mycket. Kvitto på att man inte är helt dum i huvudet. Tack för den, nu känns det genast lite lättare att andas. Känns som det kan bli en liten pivo ikväll, känner jag att jag är värd. Men sen kom jag på att det är en megauppgift till på måndag, men det tar vi från och med imorgon.

Träningen imorse var hygglig, inte bra heller inte dålig. Man ska även komma ihåg att många spelade match igår och att väckarklockan stod på 06.30. Temat var passningar och tajming vilket inte föll alla i smaken. Men så är det, ibland måste man träna på saker man inte tycker är roligt. Nästa vecka blir det mycket teknik, det kanske faller dig i smaken, Erik? :)

Ruskigt hög närvaro på hockeygym nu. Trodde jag faktiskt inte, men så är det. Fick lite beröm av Maria idag, det värmde. Kul när chefen uppskattar det man gör och att hon får positiv feddback från eleverna. Nu gnuggar jag vidare för att göra det jag älskar mest här i världen; utveckla och förvalta hockeyspelare. Det är en ynnest att få göra det jag gör, många som säkert skulle vilja ha mina jobb; därför är det min förbannade skyldighet att göra något bra av de chanser jag nu fått.

Nej, fan vad skönt. Nu tar vi och varvar ner och släpper tankarna på skolan ett tag. Vi tar en fifamatch och käkar en bit. Sedan är det bara att åka till jobbet igen. Träning 21-22, sen är faktiskt tanken att ta en öl eller två. Sugen? Ring.

Ska spela in lite videosnuttar från min vardag och lägga upp när jag fått ordning på videoverktyget. Därför skuggans film inte heller kommit ut.

Kämpa!

Rädsla är din värsta fiende min vän. Ängslan hämmar dig. Att tro på något och våga är din bästa vän. Visst är det skönt att ha en vän man kan lita på? Modet och drömmen är din ständiga vapendragare.

Hörs,
Jimmy

Desperat, men lugn.

Shit, nu börjar jag bli riktigt rädd för skolan. Har en inlämning imorgon som jag verkligen inte är klar med, samtidigt osm jag har en jäkligt stor uppgift till på måndag som inte på långa vägar är klar. Imorgon 08.00 har jag lektion med hockeygym. Sedan är det raka spåret hem och plugga som gäller. Allt annat får vänta, måste reda ut den här kursen nu. Till nästa kurs måste jag planera bättre, planera mitt inhandlande/lånande av böcker bättre. Känns som att allt springer ifrån mig nu, får inget riktigt grepp om saker och ting. Nu har förvissa det mesta lagt sig och man börjar komma in i något som liknar rutiner. Mycket lättare att både jobba och plugga då.

Tror jag fixar det. Jag måste fixa det. Kan inte tänka på något annat sätt. Har alltid haft lätt för att läsa och skriva så det ska nog gå bra.

Imorgon har jag egentligen träning på kvällen men vi får se om jag hinner den, måste få klar uppgiften först. Samtidigt som dem behöver mig på isen. Ångest? Lite.

Matchen idag, inte på den nivån man kan förvänta sig av dessa herrar, tvärr. Stundtals gör vi det bra, stundtals gör vi större misstag än vad 96orna gör. Jag saknar glädjen, jag saknar engagemanget och den där glöden i ögonen. Vi måste väl älska det här? Älska att tävla coh älska att spela match. Vi måste älska att backchecka stenhårt för att ta två poäng. Gör man inte det kankse man ska fundera vad man håller på med? Vi vet vad ni kan när ni spelar på toppen av er förmåga, plocka fram det så trillar tvåpoängarna in snart.

Som sagt, jag är desperat och lugn på samma gång. Stressad över vissa saker och glad över andra. När ska man få sätta sig ner, ta en bira och känna sig helnöjd? Om jag klarar de här två uppgifterna gör jag det på måndag...

Nu ska jag försöka sova i tid. Bagarväckning imorgon. Klockan står på 06.00, inte illa va?

God natt.

Den disiplinerade,
Jimmy

Det finns ett ställe, där alla kan mitt namn.

Dagen blev allt annat än som planerat. Hade bokat in en lunch idag som jag såklart missade. Hur jävla korkad får man bli? Jag vet inte. När det gäller mig förvånar inget längre. Tror att det är lugnt nu men kan inte låta bli att vara förbannad på mig själv. Hoppas man någon gång lär av sina misstag. Som ni märker går inte allt som jag planerat just nu, även fast mycket är bra. Skolan går trögt faktiskt, jag som älskar att skriva men var är tiden? Den springer snabbare än vad jag orkar med.

Hamréns landslag får väl mycket skit i tidningarna kan jag tycka. Visst, vi blev avklädda. Men man ska komma ihåg att vi blev det av VM tvåan. Ett bra landslag som spelade på toppen av sin förmåga. Sveriges taktik? Helt rätt. Hamrén ska inte vika sin filosofi. Man ska komma ihåg att dem vunnit sju matcher innan denna. Vi måste vara beredda på att åka någon gång, big time. Är vi inte beredda på att torska stort emellanåt kan vi heller aldrig vinna något. Det som saknats under Lagerbäck, ett större tänk. Man ska inte föringa hans insats på något sätt men han låg på en lagom nivå. Hamrén vill ta det till en ny. Var beredda på nederlag, förbered er på stordåd.

Ja, vad ska man säga om Dulee Johnson? Misstankarna som nu riktas mot honom är inget kortbedrägeri eller köpt ett luder. Nu är det våldtäkt och han är anhållen. Är man anhållen finns det fog för det. Ingen rök utan eld. När det gäller Dulee är det inget som längre förvånar. Hur många chanser ska karln få? Agerar AIK? Med tanke på att han gång på gång hamnar i blåsväder måste det ju bero på någonting... Vad lider han av? Jag dömer ingen förens motsatsen är bevisad. Men jag skulle inte vara förvånad om det visade sig stämma. Hade det rört en spelare i Hammarby hade jag med glädje jagat bort honom ur klubben. Denna sortens publicitet gagnar knappast sin klubb... AIK, ni gör som ni vill. Jag hatar er som klubb, men ta ert föbannade samhällsansvar och släng ut honom. Eller föresten, behåll honom. Det verkar ju fungera. Vi ses nästa år!

Nu ska jag hasta iväg på träning med mina 96or för att sedan direkt ta på mig J18 kostymen. Hemmapremiär för BJ 1 mot Almtuna. Jag och Jocke planerar för en snabb revansch. Tror vi har en matchplan som ska ge oss två poäng ikväll.

Lite om vad som snurrar i mitt huvud just nu. Måste verkligen ta tag i skolan, NU!

Vi hörs.

Hockeyberoende,
Jimmy

Förnedrade.

Sverige blev pulveriserat. Sverige blev utklassat. Sverige sprang rak in i en orange obehaglig vägg. Mitt bland utslagna blågula krigare sprang en liten holländare och mös. En liten holländare vars fotbollshuvud kan liknas vid Einsteins fysiska huvud. Wesley Sneijder gjorde precis vad han ville och som han spelade fotboll idag. Visserligen gjorde han inget mål men han ska krediteras de flesta. Hans klack vid ett noll var briljant. Hans smånätta pass till tvåan likaså.

Jag kan villigt erkänna att jag var en av dem som trodde "vi" hade en chans idag. Jag är den förste att erkänna mitt misstag. Holland var tio klasser bättre över hela banan. Efter Erik Hamréns magiska start som förbundskapten kom så den första riktiga värdemätaren och där gick han bet, big time. Men jag tror på det här landslaget, jag tror framförallt på Hamrén. Bara det faktum att det "nya" landslaget helt plötsligt fått många av oss, inklusive mig, att återigen längta till landskamp är stort. Jag har under en längre tid knappt brytt mig om Lagerbäcks landslag. Nu bryr jag mig. Nu tycker jag det är roligt igen.

England fick bara 0-0 hemma mot Montenegro. Behöver jag säga mer?

Varit en seg dag idag, fram tills träning. Träningen idag var riktigt bra och även jag kände mig på tå och var pigg. Imorgon går vi på det igen. Lite eget pluggande om jag orkar, sen hockeygym för att till sist avsluta med J18 träning. Fullt upp och klackarna i taket. Som det ska vara.

Viktigt när det är så här mycket, det är vila. Vad jag gör uppe nu? Ja du, det funderar jag också på.

Något mer idag? Nej jag har inget mer att säga. Återkommer. Nu måste jag sova.

Föresten, snart börjar bandyn. Och Bajen Fans hockey. Snart är fotbollen slut, tack för kaffet.

Din bloggare i natten,
Jimmy


Vilken dag.

Jobbig dag, minst sagt. Den startade med att jag missade tåget sen spårade tåget ur fullstäntigt. Jobbig dag, träningen var inge vidare heller. Åkte runt som en zoombie och tänkte bara på en enda sak. Äckligt.

Jocke fick driva träningen vilket inte rörde mig i ryggen. Var bara skönt att slippa prata så mycket.

Kommer hem, helt jävla utpumpad och somnar nästan omgående. Vaknar och sedan händer det faktiskt bra saker. Hade ett väldigt konstruktivt samtal och nu känns det som att vi börjar komma någonvart. Visst är det en härlig känsla när man kan vända något negativt till något positivt?

---

Det ligger en Gais supporter på lunds uni. sjukhus, med omfattande skallskador, efter att ha blivit brutalt misshandlad med batongslag i huvudet innan Helsingborg-Gais. Vem som slog? En polisman. En som har till uppgift att gålla ordning i sverige och på dess gator. Inte bruka kragtigt övervårld mot en fotbollssupporter. I det här fallet spelar färgerna ingen roll. Jag är på supportersidan, den sidan som övriga folket inklusive polisen anser vara ungefär lika mycket värd som asfalten vi går på.

Nu nämns det här knappt i tidningarna eller på tv. Hur hade det låtit om rollerna varit de omvända?

Sluta dalta. Granska de verkliga huliganerna nu på en gång. Polisens metoder har på senare år blivit allt annat än fredliga och inbjudande. Tror de på allvar att de kan stoppa våldet genom att bruka ännu mer? Jag vet inte vad ni andra supportrar tycker men jag anser att det blivit lugnare än på länge att gå på fotboll. De som numera får igång en hatisk stämning är på riktigt alla våldstörstande poliser och vakter. Ni som går på fotboll vet vad jag menar. Ni som inte gör det, uttala er inte förens ni sett verkligheten ur en supporters ögon.

Jag tycker självfallet inte illa om alla poliser, men en del undrar man ju hur de slank igenom skolan. Jag skulle vilja veta hur polisledningen i samband med fotbollsmatcher tänker. Såhär? " Nä men vi kör på dem med bilarna, misshandlar dem med batonger och är allmänt jävliga, bussar iväg folk och jävlas med dem. Då blir det säkert lugnt. Föresten, vi passar på och slåt ner några barn och kvinnor när vi ändå är igång..."

Är jag fel på det?

---

Kärlek är det finaste man kan ge, ju mer man ger ju mer får man. Man kan inte leva utan kärlek, kärlek är en lust och en känsla som inte går att beskriva utan att upplevas. Jag älskar få saker, men de jag älskar, de älskar jag på riktigt. Gör det du med.

Jag finns inte,
Jimmy


Söndag är ingen vilodag.

Känslan jag hade igår visade sig såklart stämma. Hur kan det alltid vara så? Inställning förmodligen. Försov mig lite trots att lagledaren ringde och väckte mig halv nio. Trött som fan släpade jag mig upp till ishallen och morgonvärmning innan match. Blev ett lätt pass med en del skott.

Matchen mot Täby är väl inget att orda om. Dom var mycket, mycket bättre än oss. Vi tar med oss första och tredje då vi faktiskt spelade jämt. Andra perioden är inte bra någonstans. Till slut skrevs siffrorna till 7-0 (0-0, 6-0, 1-0).

Upphämtad av Tempel för direkt färd mot Järfälla ishall och seriepremiär med BJ 1. Där gör vi en fruktansvärt bra insats. Vi går på kort om folk i 60 minuter, domaren var KATASTROF. Jag brukar sällan gnälla på domarna men det här var helt sjukt. Han hade inte ett rätt på hela matchen och i en övrigt ganska "snäll" match lyckades han med konstycket att hitta runt 120 minuter. Det blev 6-6 efter att Järfälla fått spela sex mot tre sista minuten och forcerade in kvitteringen med nio sekunder kvar. Surt, absolut. Men man får se det för vad det faktiskt var; En bra utbildning för spelarna. Vi måste lära oss att hålla oss kalla och inte hetsa upp oss hur dålig domaren än är eler hur mycket deras tränare än skriker.

Måndag imorgon; Ny vecka, nya möjligheter. Ska ner på skolan en sväng och göra lite "pappersjobb" och fika. Ska ta tag i mutt eget pluggande nästa vecka. Har varit så mycket så det har kommit lite åt sidan vilket inte alls är bra. Missade en inlämning idag för att jag inte hade rätta böckerna, lite ångest faktiskt. Men man kan inte titta tillbaka så mycket. Man får lära sig av misstagen och blicka framåt. Måste styra upp kalendern ordentligt och börja se alla saker igen. Min egen skola och jobbet är viktigast.

Låg nivå på mina texter nu. Så trött att jag inte ens orkar slå på tangenterna. Måste rycka upp mig nu, måste sköta vila och kost mellan alla aktiviteter.

Men återigen, jag älskar ändå min tillvaro. Få förunnat.

Den 31 oktober är en dag jag längtar efter. BJ derby i ishallen. Vallentuna mot Ormsta. Min nya klubb mot den som fostrat mig som tränare. Även det laget som gick bakom ryggen på mig i våras. Jag ska göra allt för att vinna den matchen och få revansch. Eller jag kanske är för ung?

Ormsta kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat, jag kommer aldrig att glömma er som hjälpt mig att ta mig hit. Men jag kommer inte heller att glömma er som stack kniven i ryggen på mig och dömde mig. Ni som alltid ställde upp, ni är hjältar i mina ögon. Jag är evigt tacksam.

Framåt vänner, vi ska framåt. Inte bakåt. Alltid blicka framåt mot nästa dag, mot nästa uppgift. Tänk att när det är som värst finns det alltid någon som har det värre. När det är som värst kan det barra bli bättre, inte sant?
 


Vi ses,
Jimmy

Helgen osv.

Ber verkligen om ursäkt för den dåliga uppdateringen på sistonde. Jag skyller såklart på mycket jobb och lite fritid, vilket är sant. Allt går verkligen i ett nu, snittar 3 ispass om dagen samtidigt som jag ska hinna plugga också. Imorgon är det till exempel is med 96 10-11, bortamatch mot Täby med 96 15.30 och därefter direkt till Järfälla för seriepremiär med BJ 1. Om jag klagar? Inte alls. Sämre jobb kan man ju ha. Delger er bara min vardag och varför jag ibland inte orkar skriva här.

Nyss hemkommen från globen och NHL premiären. Matchen var sådär, båda lagen öppnade starkt och 1-1 efter bara nån minut. Andra perioden var riktigt lam med ett litet övertag från sharks. Kändes lite som andra perioden var träningsmatch utan vare sig känslor eller fart. Tredje kom båda lagen igång och två riktigt vackra mål bjöds vi på. Sharks 2-2 i PP var verkligen hockeygodis. Att se det PPt avslutas med ett mål var en orgasm bättre än sex. Om jag är hockeysakdad? Det kan du ge dig på :)

Jag förspråkar ju en rakar och mer fartfylld hockey. En hockey, likt den vi bjöds på idag, med mycker forechecking och mycket skridskoåkning. Kunde inte räkna till en enda gång som något av lagen ställde upp och styrde, det var fart i allt försvarsspel, över hela isen. Och vilken känsla samtliga spelare har. De vet exakt vad de ska göra och gör det med en sådan självklarhet att de svåraste momenten ser så naturliga ut. Häftigt att se.

Nörderi; Alla dump, raka som "kross", låg ALLTID intill sargen. Två forwards satte press på två vändande backar och så var pucken fast. Mycket trevligt att se.

Åt en bättre souvlaki och drack en hof innan. Kan inte minnas senast jag drack en öl. Om den var god? Gissa.

Trevlig kväll med Kalle, Birk och Birks far.

Ska väl försöka sova inom kort så man orkar upp imorgon. Har en känsla av att jag kommer försova mig imorgon, hoppas den ljuger.

Jag saknar den där stunden som vi hade när vi till slut hade blivit sams.

All min kärlek,
Jimmy


Tillbaka.

Ja då ska jag, i all hast, passa på att skriva ett kort inlägg. Vaknade faktiskt för inte alltför länge sedan, trött idag igen. Jag vet inte vad som är problemet, igår la jag mig i bra tid, sov kanske 10 timmar. Ändå vaknar jag trött.

Ingen var tydligen sugen på en hel hockeyklubba. Likheten med svensk julafton var självfallet matadoren i ferdinand. När tränaren sliter av sig kavajen ser i alla fall jag en stor likhet. Skönt, då har vi rett ut det också.

Känner mig oerhört stressad över att jag inte får tag i en bok jag behöver. Uppgiften ska vara inne på söndag och jag får inte tag i boken, katastrof.

Så nu måste jag fortsätta leta samtidigt som jag vilar och laddar batterierna. Nattpass ikväll...

Vi hörs när jag är piggare,
Jimmy

Vad jag och Alexander Skarsgård har gemensamt?








Inte mycket egentligen. Han är en fantastisk skådis, jag är en urusel sådan. Han ser bra ut, jag gör det inte. Han har X antal miljoner på banken, jag har inga. Han bor i USA, jag i Sverige. Han är känd i hela världen, jag i vallentuna ishall. Som ni märker har vi inte mycket gemensamt, men vi har en sak gemensamt....

Vi är bajare, lika fanatiska båda två. Det fantastiska med en fotbollsläktare är att när man kliver in där, då spelar inget av de ovanstående någon roll. Vi är av kött och blod, ett blod som är grönt och vitt. Han är en världskändis och mångmiljonär, men igår var han på söderstadion, i klacken. Jag pratar ofta om att aldrig glömma sina rötter, aldrig glömma dem som gett dig allt. Här har vi ett klockrent exempel. Killen skulle ju förfan kunna köpa hela söderstadion. Men när han kommer hem väljer han att ställa sig i klacken, med oss. Igår agerade han även klackledare vid ett tillfälle:



Oavsett färger eller tillhörighet; är det inte fantastiskt att en hollywoodkändis av hans kaliber ställer sig på en skitig betongläktare, skriker och svär, är en del av supporterkulturen kring sveriges mest dynamiska klubb?

Hammarbys offensiva supportras enda hollywoodrepresentant som även är grundare till Bajen Fans hollywood. De är två medlemmar; Alexander Skarsgård och Joel Kinnaman. Jag råkar även veta hur mycket, ungefär, pengar Skarsgård satsat i Hammarby. Om ni vetat skulle ni inte tvivla på det jag nyss orerat kring.

Det blev supporterskap idag igen. Men när man ramlar över en sådan här nyhet kan jag inte låta bli att delge er den...

Någon som sett Kalla fakta och kna redigöra för vad de kom fram till? Jag orkar inte ens se skiten.

Sov tre timmar i natt. Träning 09.00, plugg med Hakeem 10.30-14.00, avfärd till Gimo 14.00. Matchstart 16.30. Vinst 7-1. Hemma i hallen 20.45. J18 träning 20-21. Tappad plånbok och hemma sent. Urladdad telefon. Helvete vilken söndag. Var det inte någon som gjorde söndag till vilodag? Inte i min värld i alla fall, helt sjukt. Ibland frågar jag mig själv vad fan jag håller på med. Men jag får samma svar varje gång; jag ÄLSKAR det här jobbet!

Nu ska jag se en Irene Huss och försöka sova. Hoppas inlägget gav någonting trots sömnbristen. Utlovar en mer utförlig rapport imorgon.

Lundh- Ingen gissning?

Glöm aldrig, aldrig var du kommer ifrån och vad och vem som egentligen betyder någontong. Försaka aldrig någonsin de som bryr sig och vill dig väl. Kommer du upp dig bra, men du får aldrig glömma dina rötter.

Jimmy





Public service?

Okej, jag måste bara tillägga en sak som jag upptäckte efter förra inlägget.

Alla som följer min blogg vet att jag är en fanatisk Hammarbysupporter som stöttar laget i med som motgång. Jag är en supporter som har rätt att ställa krav på ledare och spelare i föreningen. Leder man eller spelar i Hammarby ska man ha de kvaliteer som krävs och man ska ha ett hjärta för färgerna man representerar. Jag och många med mig kommer alltid ställa krav, vi kräver resultat och vi kräver att man gör allt för laget.

Nu ska kalla fakta, återigen granska supportrarnas påverkan i klubbarna. Vafan!? Det är vi som är klubben. Vi som alltid kommer stå där. Varför ska inte vi få chans att påverka? Varför har vi inte rätt att ställa krav? Som vanligt så vill de att vi ska stå där som snälla hundar medans några personer, innefrån, bokstavligen våldtar och drar vår klubb mot botten. Och som vanligt kommer TV4 att vinkla inslagen och disskutionerna så att vi framstår som värsta sortens människor och ledningen som hjältarna.

Jag frågar mig återigen; När ska media granska de verkliga huliganerna? Styrelserna som förstör våra klubbar. Poliserna som kör på kvinnor och barn efter matcherna och de anabolastinna vakterna som inget hellre vill än att slå på oss passionerade fans. Det vill jag se, kalla fakta. Jag vill se er granska problematiken från båda vinklarna. Men som vanligt lär det aldrig hända, det är alltid supportrarnas fel...

Fick jag det sagt också,
Jimmy

Gameday och mental istid.

Sov länge idag. Kanske lite för länge. Spelade FIFA 11 igår lite för länge, därav den långa sovmorgonen. Vaknade inte förens halv ett, samling 14.30 i Täby ishall så det blev lite hektiskt.

Match idag som ni säkert förstod, med J18 1 och 2 blandat. Täby stod som ni säkert också förstod på andra sidan isen. Gameplan idag var att pressa extremt hårt och väldigt högt. Jag ville att vi på ett tydligt sätt stressade fram misstag, vände snabbt och snabba avslut. De två förstnämda fungerade ypperligt, det sistnämnda inte alls. Och när vi väl fick våra lägen som vi skapat så brände vi dem. Horribla avslut faktiskt. Men ni ska ha en eloge att ni på bara två matcher och en träning annamat mitt sätt att spela och resultaten talar ju för sig själva. " vinster utav två möjliga.

Vi ska fortsätta spela på det här viset, med hög press och snabba spelvändningar. Kan vi också bli mer nogranna med puck och sätta våra chanser som vi faktiskt skapar så kommer det här bli väldigt, väldigt bra. Som ett exempel brände vi fyra rena frilägen och en straff. Det blev 2-1, mer rättvisa siffror hade varit 7,8-1. Men, vi tar med det positiva och försöker rätta till de negativa tills nästa match.

Helt slut mentalt igen. Skönt med en hel kväll ledigt att bara ladda batterierna, igår var det lagfoto x2 och ett fyspass. Idag är det soffan, tvn och xboxet som gäller. Hade gärna gått på Axwell ikväll men man får prioritera. Just nu tar jag hockeyn i första hand och utgång i andra. Men inom en snar framtid blir det en riktig brakfest, det behöver jag.

Just det; fixade biljett till NHL premiären idag. Ska bli fantastiskt trevligt att se NHL live. Har gjort det en gång tidigare och jag älskar verkligen sättet de spelar på, att få se fullblodsproffs live. Inte helt fel. Halet blir det.

På tal om galet. Här sak ni få se en tränare som INTE är en förebild. Men jag måste ändå säga att det är jävligt roligt! Någon som kan se kopplingen till svensk julafton? Knäck den och vinn en hel hockeyklubba;




Nu drar jag i mig en fet biff, lite potatis och bea. Sen blir det vågrätt läge hela kvällen. Vi hörs...

Ta dina chanser, du vet aldrig om de någonsin dyker upp igen. Ibland är man på fel plats vid rätt tid, allt händer av en anledning. Slumpen är bull, hårt jobb är bill.

Tagit mig i kragen,
Jimmy

Nostalgi.

Visat några elever filmerna vi gjorde på vår tid. De blev mäkta imponerad över kvaliten på vissas insatser (inte mina ska tilläggas). Blev lite nostalgisk, tänk att de tre åren vi hade på gymnasiet gick så jävla fort. Vidhåller fortfarande att det är den bästa tiden hittils i mitt liv. Filmerna så; det var jag, Grudden, Westman, Jalle, Sam och Danne i de olika filmerna. "All in med Glenn och Ludde"är nog den bästa sett till handling. Den roligaste är nog mina fatala missar i "reklamfilm om vallentuna gymnasium". Man kan lätt konstatera att någon guldbagge kommer jag aldrig att få. Tror att filmvärlden klarar sig bättre utan mig. Passar på att ge credd till mina övriga vänner som höll upp filmernas kvalité och la täckkräm på mina brister som skådis. Kan inte lägga ut filmerna då jag varken har dem eller vet om dom andra vill det. Om jag får tag i dem och får godkännande från de andra så kommer dom läggas upp här för allmän beskådan.

Fan vad kul vi hade på den tiden. Det finns bara en sak här i livet som jag verkligen ångrar. Ni som vet, ni vet vad...

Hörs,
Jimmy


En dag i skolan.

Sitter på skolan och gör lite pappersjobb. Närvarorapportering, planering för nästa vecka osv. Jävligt stimulerande att ha kollegor igen. Som hockeytränare blir man lätt lite ensam annars. Man sitter själv hemma och jobbar, något jag inte riktigt trivs med. Jag vill ut och träffa folk, lära mig nya saker. Vad kan då vara bättre än att ha en väldans massa kunniga lärare som kollegor? Så nu sitter jag i arbetsrummet på gymnasiet, en ganska skum känsla att sitta "på andra sidan dörren". För drygt två år sedan spelade jag i andra laget. Skumt, men samtidigt väldigt utvecklande att få in en fot i skolvärlden. Det öpnnades så många nya dörrar som jag för bara en månad sedan trodde skulle vara stängda åtminstonde tio år till. Jag tackar innerligt för den här chansen och hittils har jag, i mitt tycke, även tagit den.

Ett bevis på det är såklart närvaron på lektionerna. Kl 08.00 imorse var samtliga elever på is. SAMTLIGA! Idag gjorde även många sin bästa träningen sen jag började, och då ska man ha i åtanke att många kom med kudden i ansiktet. Kul att se allas fokus och även allas kvalité i de olika momenten vi körde. När det går som idag finns det inget bättre än att vara tränare.

Ikväll är det mycket igen. Fys med 96, lagfoto med 96 och juniorerna och förmodligen minst ett ispass. Fullt upp men jag älskar det, kan inte säga det nog många gånger. Vill samtidigt rikta ett stort jävla tack till er som nu tror på mig och ser vad som finns bakom min ålder. Kunskap och resultat, det är de enda medlen du kan tvätta bort ålderstämpeln med.

Nu; Lunch. Tack för det. Hungrig är bara förnamnet. Jättehungrig efternamnet.

Bjuder på en låt till, Melissa och Larsa i en underbar duett. Fint:




Tack och bock,
Jimmy



Morgonstund har sked i mun.

Sitter och äter yogurth(?), det är väldigt tidigt. Igår lyckades jag i och för sig med något jag sällan lyckats med, jag somnade innan tolv. Så jag känner mig ändå hyffsat utvilad. Fast hjärnan funkar inte riktigt som den ska, bland annat skrev jag "google.se" som användarnamn när jag skulle logga in här.

Igår gjorde jag både mycket och lite. Jag var in till försvarshögskolan och hämtade en bok som min käre Louise hade fixat åt mig. Hade jag inte fått tag i den hade jag suttit rejält i skiten. Nu känns det bra och jag riktar ett stort tack till dig! Sedan fikade vi och jag hjälpte Louise lite med hennes uppsats, eller hjälpte och hjälpte; hon skriver väldigt bra.

Hemma i väsby hämtade jag FIFA 11. Thank god for that :D

Kilar till bussen nu men jag ska först bjuda min nya favoritlåt:




Cuz I have lived my life to the full, I have no regrets

Jimmy

Trött fast pigg.

Sent idag igen. Bortamatch med BJ 2 mot Rimbo. Blev en mycket härlig 6-2 seger. Kul att se glädjen hos samtliga spelare, kul att se att ni lyssnar på instruktioner, tar till er och går ut på isen och utför dessa. Riktigt kul att se. Jag hoppas på ett fortsatt sammarbete och många härliga tvåpoängare i både 96 och BJ. Att lyckas är min drog.

Jag blir alltid otroligt trött, både mentalt och fysiskt efter match. Tror det är för att jag lever mig in så mycket, coachar med passion och engagemang och bjuder på massor utav energi till spelarna. Något som jag trivs med och det fungerar uppenbarligen. Jag är smått allergisk mot tränare som står med armarna i kors och vägrar att förändra. Är man ledare måste man våga visa passion, hur ska man annars få spelarna att göra det om man själv frusit fast i båset?

Fast jag är samtidigt pigg, pigg på alla nya utmaningar jag har framför mig. Jag får så mycket energi av att bara kliva in i en ishall. Jag älskar verkligen mitt jobb och det är få förunnat att leva på sin "hobby", 21 år gammal. Något jag försöker ta tillvara på och hela tiden njuta av. Så, nu kör jag. Jag vill vara en del av svensk hockeys utveckling och jag tänker fortsätta jobba hårt för att komma ännu längre.

---

Till en annan sak: Jag lovade en liten text om supporterskap och tänkte behandla förra veckans debatt i frågan. Det var nästan pinsamt att se debatt angående "våldsamma" supportrar. En programledare helt utan kunskap i ämnet, trodde att man åker ur allsvenskan när man vinner den, säger fel namn osv. Själva debbaten i övrigt var inte mycket till debatt. Hot mot tränare är väl ingen för så det blev liksom aldrig någon riktigt debatt.

I frågan hot mot tränare förstår ni var jag står. Jag tillhör själv den kåren och jag hoppas aldrig att jag någonsin får ett hot mot mig eller min familj. Samtidigt måste man förstå att som tränare på elitnivå finss vissa krav. Det är prestera eller dra som gäller. Sen kan man lägga över ansvaret på spelarna men enligt min syn så är det tränarens uppgift att leda spelarna och få dem att vilja gå ut och ge allt. Jag har inte sett Borgqvist göra det. Jag har inte sett en idé eller tanke och jag hade hoppats att han själv insåg detta men han hängde kvar. Det är olyckligt att det förekom hot från vissa håll, personliga sådanna. Det är inte okej. Men att visa sitt missnöje med banderoller, sång och manifestationer ser inte jag som något negativt. Det är vi supportrar som byggt klubben och det är vi som är den. Vi har rätt att ställa krav på styrelse, tränare och spelare. Tar man på sig den grönvita kostymen är det prestation på match som gäller. Annars är man välkommen att ta sina saker och sticka.

Våra olika styrelser på 2000- talet orkar jag inte ens kommentera, får ångest bara jag tänker på det. Hammarby Fotboll har missköts å det grövsta under en längre period och då måste man förstå att som supporter bryr man sig. Vissa mer än andra, jag bryr mig mer. Jag har levt, och lever, för klubben Hammarby och jag kommer fortsätta göra det tills den dagen jag dör. Jag kommer alltid stå där och jag tycker mig ha rätt att ställa krav på de personer som fått i uppgifta att sköta, träna och spela i klubben. Jag hoppas nu att vi får en kompetent styrelse, att vi ger Roger F tid att plocka upp spillrorna efter Borgqvist och forma sitt lag. Jag hoppas att vi 5-6 tusen som alltid kommer följa laget sluter upp bakom fanan och enas om samma sak; vi ska upp. Till varje pris. Till er medgångsupprotrar som sitter hemma nu när det går sämre; ni kommer inte få min uppskattning den dagen vi vinner igen. Jag såg många på studenternas i våras som jag aldrig sett på vare sig fotboll, hockey eller bandy tidigare. Ni är i min mening inte äkta. Till er som står där varje match oavsett resultat; Ni har min respekt. Ni är äkta. Vi gör det här tillsammans, det är vi som är!

Se debatt så förstår ni vad jag menar. Ungeför som att debatera barnmisshandel. Vem är för? Nej precis. Personhot mot tränare? Just det.

Vem är för passion och lidelse på läktarna? Alla ja.

Sedan måste jag även avsluta med en, kanske, känslig grej. Jag har aldrig, under mina åtta säsonger på söderstadion, hovet, zinken och eriksdal varit rädd för att gå dit. Jag har aldrig upplevt det som hotfullt. Kvällstidningarna målar upp svarta bilder om att fotbollen dör så fort det flyger in en mugg på plan. Jag har aldrig upplevt det som hotfullt, jag har upplevt passionen hos tusentals initierade Hammarbysupportarar som lever för klubben dag ut och dag in. Däremot har jag varit rädd för vakter och poliser. När ska vi börja granska dem och deras atbete runt matcherna? När ska vi börja granska de verkliga huliganerna, nämligen styrelserna som förstör våra klubbar mitt framför ögonen på oss fanatsika supportrar? Det är saker som gör mig rädd, inte passionerade fotbollsfans. Svårt att förklara för er som aldrig upplevt eller varit en del av. Ni tycker säkert att jag är dum i huvudet, men det är verkligen inte farligt att gå på fotboll. Är du rädd för känsloyttringar? Då kanske det är farligt. Men hotfullt? Nej.

Så nu kan ni börja ösa kommentarer om att jag är dum i huvudet som tycker så men gå på en match så förstår ni mig.

Blev ett långt inlägg men hoppas det är intressant. Imorgon blir det bokjakt, möte, hockeygym och träning med laget. Härliga onsdag!

Nu ska jag försöka sova så jag kommer upp i tid imorgon.


Jag älskar den här platsen, den ger mig allt.

Av mig, till er,
Jimmy





Ledarskapets baksidor.

Att vara ledare är i mångt och mycket det roligaste jag vet. Jag älskar att leda människor, att få dem att utvecklas. Att få skratta tillsammans med en grupp hockeyspelare, att få vinna tillsammans och att få vara en del av laget. Det är det bästa jag vet. Men det finns baksidor av ledarskapet som är ack så viktiga att kunna hantera.

Att lägga upp en matchplan, ett spelsystem eller en träning är kul. Att ge feedback till de bästa är enkelt. Men hur säger man till en spelare att han inte riktigt håller måttet? Hur ärlig ska man vara mot en spelare? Hur sparkar man en spelare på bästa sätt? Hur bänkar man?

Som ni märker finns det situationer i en ledares vardag som inte är så stimulerande. Men, de är ack så viktiga att behärska. Jag har utvecklat den biten på senare tid. I början var jag alldeles för "lam" och vågade inte ta de obekväma besluten. Nu klarar jag av det, det är en del av mitt jobb. En del av alla ledares jobb. Visst, det är en sak att göra det roliga bra, men behärskar man inte det tråkiga och jobbiga är man inte en homogen ledare enligt mitt sätt att se det.

I min bransch, hockey, är en tränares situation ständigt hotad. Det finns i stort sett inget långsiktigt tänk och tränare sparkas hela tiden. Det finns en otrygghet i det, en arbetsmiljö som kan vara jobbig att prestera i när du vet att du ständigt har kniven på strupen. Samtidigt är det en drivkraft. Du vet att du måste jobba hårt och vara duktig för att få jobb. Det finns två sidor av det myntet.

Jag kommer aldrig tycka det är roligt att säga åt någon att han eller hon är för dålig. Jag kommer aldrig någonsin sträva efter att få göra det. Jag vill utveckla och det är de som är sämst just nu som har störst utvecklingskurva framför sig, inte sant? Men det finns en sak jag har som krav; du måste brinna, du måste brinna för hockey!

Jag har ett till inlägg på gång, det handlar om supporterskap. Kommer senare...

Jimmy


Dåliga dagliga vanor.

Shit. Somnade fem igår. Vaknade klockan ett idag. Direkt ner till banken, en kebabtallrik rikare och till skolan för tidsrapport. Allt i ett och ingenting. Helt förvirrad och hjärnan som en klump. Måste hitta bättre dagliga vanor, mer humana sömntider och lära mig göra allt lugnt och metodiskt igen.

Var iväg till Solna en sväng idag. Jag träffade en kurskamrat, eftersom jag läser på distans får man inte riktigt den här dagliga kontakten. Skönt att sitta ner och prata en stund. Han är fotbollstränare med långt mer erfarenhet än jag. Men både han och jag tror att vi kan ha ett stort utbyte av varandra. Vi tänker på samma sätt; utveckla unga spelare och ta fram talanger. Få fram glöden och passionen hos våra spelare/elever. Killen har redan hunnit med att vara i Barcelona, Celtic och Milan. Numer AIK. Stort, jag har mycket erfarenhet att hämta där. Vi tänkte träffas nån gång i veckan framöver och läsa lite ihop. Måste bara skapa tid. Men det blir kul.

Hade glömt att det var AIK-Helsingborg idag. Så jag hamnade såklart mitt i den rusningen. Var ändå lite spännande att se ängslan i allas ögon. Jag känner så väl igen mig, förra året var en lång jävla pina. Ångest. Helsingborg vann och nu kan man på riktigt börja hoppas på ett derby nästa år. Även det kul!

Nyss hemkommen från nattpasset. OB? nää. Sju spelare hade letat sig upp så jag var med och körde. Kan väl säga såhär; syrgas.

Match imorgon med J18 2. Rimbo borta, arkadien, love it.

Boken sover på obestämd tid. Jag hinner verkligen inte ta mig den tiden som krävs för att få det bra. Ca. 40 sidor skrivet, men det får bli ett litet sidoprojekt framöver. Ni som väntar, ni får tålmodigt fortsätta göra det. Om nu någon verkligen vill läsa det jag skriver. Verkar som några vill det i alla fall, en del följare här. Tack:)

Nej men hur vore det om man försökte sova nu och kanske började med sina goda dagliga vanor hellre förr än senare.

En av de finaste låtarna som finns i min mening;



Å det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis, det fryser nu sakta till is.
Låg vaken och drömde om allt vi kunnat göra.
Den vackraste stunden i livet var den när du kom.

Till sist; Jag har nu tagit mig ur min tuffaste period i livet. Det senaste halvåret var inte kul, jag hade verkligen ingenting. Nu har jag allt, allt jag någonsin drömt om. Jag mår bra nu, jag lever på riktigt igen. Det är bara en sak som fattas mig. Jag kom ut starkare på andra sidan mina vänner, jag har lärt mig vad som är viktigt här i livet. För vi har bara ett, och det ska vi ta till vara på. Vi ska leva det och göra det som känns rätt. Aldrig ångra, aldrig titta bakåt på dåliga tider. Framåt. Men vi sak samtidigt vara ödmjuka, förhindra att vi hamnar i mörkret igen. Jag njuter nu, jag är starkare nu. 

Eder nya,
Jimmy


När en stannfågel ger sig av.

Mycket högt tempo hela helgen. Därav dålig aktivitet på el bloggo. Men jag ska ge er en kort sammanfattning och blicka framåt. Man ska alltid blicka framåt har jag lärt mig, man ska inte fastna i gammal skit.

I fredags var det hockeygymnasiet 07.30-09.20. Målvaktsträning med AIKs Stefan Persson på ena sidan och passning/spel på andra sidan med mig. Funkade klockrent. Stefan är en lyhörd och ödmjuk tränare som inte brys sig så mycket om ålder hit och dit. Vi kommer nog ha ett bra utbyte då jag är mycket villig att lära mig mer om målvaktsspelet. Sen var det till skolan och lite pappersjobb innan vallentunas nior kom på besök. 15.40 lämnade jag skolan helt utpumpad, kraschade i säng och sov middag. Träning med 96 i hägernäs på kvällen, direkt till vallentuna och träning med BJ. Shit...

Lördag, sov länge. Välbehövligt. Match med 96, stortorsk. Kanske vår sämsta match iår mot ett bättre lag. Direkt efter var det J20 seriepremiär. Åskådare med uppgifter, Jocke och Bucht gjorde ett bra jobb i båset, framförallt tog spelarna sig i kragen efter två dåliga perioder. Vinst 5-3 efter en stark vändning i sista. Sedan kom en mycket kär person på besök och det var helt underbart. Jag tycker mycket om dig.

Söndag idag. Fystest på bosön med 96. Mycket bra, mycket mycket bra. Alla höjer sig återigen på i stort sett samtliga tester. Det är ett kvitto på att vi är konsekventa i vår träning och att vi tar steg för steg mot en ljus framtid som lag. Bästa med dagen var kanske ändå att vi åkte båt ut  till bosön från viggbyholms hamn. En riktigt fin sea ray som Nicklas äger. Bra tryck!

Så nu ligger man här, helt utpumpad. Imorgon ska jag ta en ledig dag tänkte jag, satan så skönt. Innan jag kom på att jag både måste skaffa några böcker till skolarbeten och BJ träning 22-23. Men jag ska inte klaga, jag jobbar med det jag älskar och jag älskar varje sekund med hockey.

Nu ska Jimmy äta daimtårta, kolla hung och sova. Det går bra nu, kompis det går bra nu.

Måste även passa på att tacka alla som stöttar mig i allt jag gör, ni vet vilka ni är. Tack även till er som gratulerat till jobbet. Energi vänner, positiv energi.

När vi två blir en, hoppar mitt hjärta. När två blir en, krossas detsamma.

Kom då,
Jimmy

Today, was gonna be the day.

När en kär människa och vän skulle fyllt 21 år. Sebastian Pålsson, du kommer ALLTID för evigt att finnas i mitt, och alla andra dina nära och käras hjärtan. Jag vet, vi såg inte så mycket på slutet men när vi gjorde det så var det alltid värme och glädje. Jag minns dig Sebbe, jag minns dig som en mycket god människa och vän.

Jag tänker på dig ofta, jag besöker din facebook ofta. För att få se och känna dig igen. När jag tittar på dina bilder slår det mig, du finns inte ibland oss längre, du som var så levande och glad. Livet är orättvist, det är det. Men så här orättvist? Mot en kille som sällan gjort något ont. Det gör ont, att det är så.

Idag kände jag dig lite extra, jag tänkte på dig mycket. Hur det var förut, allt som vi ändå gjort. Jag tänkte på dom närmaste vännerna, din familj och alla som korsat din fina väg. Jag kommer aldrig att glömma dig Pålsson.

Tog fram en av dina klubbor idag. Det står "Pålsson 19" på den. Jag mindes när du och jag hade sett Renberg ta emot en passning på skridskon och skjutit direkt. Vi nötte det i B-hallen en söndagkväll när resten av laget var i Hofors på turnering. Du var en sju helvetes hockeyspelare, och en sju helvetes människa. Jag hoppas vid mitt liv att de tar väl hand om dig nu. Jag vet att du tar väl hand om dem. Du är sådan.

Kommer inte skriva något annat idag, för idag var Sebbes dag. Den 23e September kommer föralltid vara din dag.

Vi ses igen,
Jimmy

Helt färdig.

Idag var en lång och hektiskt dag på många sätt och vis. Först lite jobb på skolan, sen lektion med hockeygymnasieklassen. Efter det var det full fart hem till asscoach för lite pasta, in i bilen och full fart mot Älta. Älta borta en vardag är inte kul, testa aldrig det.

Gick hemifrån halv elva och kom hem 12 timmar senare helt slut på energi. Kroppen känns som ett skal och hjärnan som en klump. Men matchen gav mig en del energi. Oerhört kul att få gehör för sina ideer och se dem utvecklas under min ledning. På så sätt fylls energin på och man kan ge ny energi. Jag är ju sådan som tränare, jag bjuder mycket på mig själv och min energi. Då vill man ju ha tillbaka den på något sätt.

J- Jag orkar inte svara nu, är helt jävla slut. Jag återkommer imorgon med ett svar. Jag kan bara säga att du för en vidare hög nivå på ditt resonemang och det är alltid kul att höra folk med åsikter likt dina uttrycka dem. Jag struntar i att du är anonym, jag är bara intresserad av att höra vad du tycker.

Du verkar vara en person, då jag inte vet om du är kille eller tjej med hjärna. Du kan argumentera för din ståndpunkt och har en tydlig linje. Jag lär aldrig övertyga dig om att jag har rätt och inte vise versa. Men jag ska självfallet svara dig utifrån mitt synsätt. Imorgon. Kul att både dina och mina åsikter kommer till stånd. Många har sagt till mig att de gillar vår lilla debatt här. Men det får inte blir för stort. Det här får aldrig bli en politisk blogg på heltid, jag kanske ska starta en där vi endast kan disskutera politik. Det skulle kanske vara något ;)


Sova,
Jimmy

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0