Jag måste få ursäkta mig och mitt bloggande. Jag är ute på en 5 dagars lång semester innan jag börjar jobba på måndag.

Vi är på västkusten och fullständig reserapport kommer när jag landar i Vallentuna.

Jag kan säga såhär; det är oerhört skönt att komma bort från allt ett tag. Och med det menar jag verkligen allt. En sak från det förflutna gjorde sig påmind förra veckan. Inte kul.

Men nu blickar vi framåt! Ska bli kul att börja jobba på måndag. Har aldrig sett fram emot en jobbstart som jag göra nu.

Semesterfiraren i ingenstans,
Jimmy

Idag ska jag, av förklarliga själ, gå på min första Hammarbymatch på en månad. Det bara spritter i kroppen, ungefär som när man väntat i ett halvår och det är premiär. Jag älskar verkligen Hammarby och jag har verkligen hatat att var utan Hammarby. Men ikväll ska jag få gå, ikväll blir jag som ett litet barn på julafton och ikväll tar vi tre friska poäng. VI SKA UPP!

Tre dagar efter kommer det mest smärtsamma. De som var med börjar berätta med egna ord. Jag känner igen det här från den 14 September 2001. Det är fasansfullt, det är vedervärdigt och det är på ren svenska helt jävla sjukt. Hur en människa kan skada en stad, ett land och en värld såhär mycket. Jag läser deras ord, jag förstår deras känsla och jag har empati. Norge är vår granne i väst, vår broder och vår syster. Vi finns här...

Men; ni kommer att ta er ur det här, vi kommer att ta oss ur det här. Glädjen kommer att segra och Norge kommer stå ännu starkare men det kommer ta månader, kanske år. Det humana och empatiska ska segra.

2001 rasade två höga torn och Hammarby vann SM-Guld. Tio år senare gick en vettvilling bärsärkargång på en ö och sprängde ett hus och Hammarby tog sig upp i Allsvenskan igen.

Varför jag drar den paralellen är för att vi är så sköra, det är så kort mellan hopp och förtvivlan. Men hoppet segrar, alltid!

Jimmy

Att skriva är en dygd. Att skriva bra är ett resultat av timmars och åter timmars träning. Precis som med allt här i livet; vill du behärska det bra så gäller det att träna och underhålla skriften.

Jag kan inte säga att jag är speciellt bra på att skriva. Jag har vänner som skriver långt mycket bättre än mig. Men jag tycker det är roligt, och jag tränar hela tiden. Jag är lite som en division 3 spelare; Man tycker att det är kul och är hyffsad men man har varken tid eller ork att träna sju dagar i veckan.

Eftersom jag slår rekord på rekord i antalet besökare så är det visst några som gillar det jag skriver, det värmer enormt mycket. Jag är ingen perfektionist, jag gillar att blanda och leka med orden som ni säkert har förstått. En minimal form av Björn Ranelid fast blekare. När vi nu är inne på Ranelid så sa han en gång:

"Att leva är att simma från stranden jag, till stranden du, i havet vi"

Visst är den fantastisk? Livet handlar om det. Att simma i havet vi i jakten på Dig. I jakten på den stora lyckan, den stora vänskapen eller den stora kärleken. Varje dag försöker jag simma i havet vi, träffa männiksor och utbyta erfarenheter. En vacker jag kanske jag når fram till Dig. Jag hoppas i alla fall det.

Nu har jag inte mera tid för bloggen.

Hobbypoeten i gryningen,
Jimmy

Jag har just genomlidit en av de värsta månaderna i mitt liv och insett så mycket saker. Bland annat:

• Jag har världens bästa jobb. Jag tjänar min brödföda på att utveckla ishockeyspelare.
• Jag har världens bästa familj. Som ställer upp hela tiden.
• Jag älskar världens bästa idrottsklubb, Hammarby.
• Jag kommer aldrig mer ta något förgivet. Vill man ha något får man kriga sig till det.
• Jag kommer aldrig mer ha ångest över småsaker.
• Jag har lärt mig att planera och skriva ner saker.
• Jag har världens bästa vänner, riktiga vänner.
• Få saker i världen är absoluta, det mesta är relativt.
• Jag har världens bästa kollegor som ställer upp i vått och torrt.
• Jag kommer aldrig, aldrig mer jaga någon som jag vet att jag inte kan få/få tillbaka.
• Jag har lärt mig släppa taget när det är försent.
• Jag kommer aldrig svika eller förråda någon som behöver mig!

Ett tillägg till det är att jag har lärt mig vad som är viktigt, vad som inte är viktigt och hur jag ska lägga upp min tillvaro så att jag och människorna i min omgivning är lyckliga.

Jag har börjat ta hand om min kropp i form utav fysisk och psykisk träning. Jag kör numera ett fyspass på förmiddagen och mental träning på eftermiddagen. Något jag själv mår bra i.

Jag har även lärt mig att "den rätte" kommer dyka upp när jag minst anar det. Jag behöver inte jaga gammalt, jag kan se nytt istället. Bra va?

Så ser mitt nya liv ut. Take it or leave it som någon klok man sa.

Norge behöver DIG,
Jimmy

Jag fick ett sms igår som värmde ända in i själen. Det var från en bekant som har samma yrke som mig fast på en högre nivå. I smset stod följande: "Ser att du bloggar, imponerande välskrivet. Det där borde du få 76% av alla hockeyföräldrar att läsa".

Bara genom att få ta del av det smset gjorde min dag. Det finns alltså tränare som är på en så mycket högre nivå än mig som gillar det jag gör och det jag skriver. Ni förstår kanske...

Vi tänker lika, alla hockeytränare. Nu gäller det bara att sända ut budskapet och börja spruta ut elitspelare.

Hörs,
Jimmy

Visst är det ett fantastiskt spel? Idag gick kvalet för mästarnas mästare på västerkvarn. Platsen där kvalet gick var på brostugan ute på ekerö.

Jag måste ju, ödmjukt såklart, erkänna att jag var både ett och två strån vassare än mina med tävlande. Mamma och mormor hade inte en chans när jag radade upp ettor och tvåor under de första nio hålen. På hemvägen (sista nio) la jag mig på deras nivå och det slutade med en två slags stor vinst där jag helt sonika sket i sista hålet för jag hade redan avgjort tävlingen.

Nu är jag i final vilket känns skönt och kulmen det är en match kvar. Och det är inte vem som helst som står för motstånden. Det är ingen mindre än vår släkts bästa minigolfspelare; morfar Stig-Gunnar Johansson. Vi ska gå en match på 18 hål där varje hål räknas som en vinst. Först till tio vinnande hål sopar hem mästarnas mästare och mitt sikte är inställt på seger.

Platsen för finalen är morfars hemmabana västerkvarn utanför kolbäck i västmanland. Ringde och varskodde honom idag och han meddelade att han ligger i hårdträning för den kommande finalen som går av stapeln på lördag.

Om jag känner min morfar rätt, och det gör jag, så tar han liksom jag det här på fullaste allvar. Vi är tävlingsmänniskor båda två och det kan nu utbytas en och annan psykning under matchen. Trashtalk har ingen dött av, det livar upp stämningen och nerven blir mer påtaglig.

Innan kvalet åt jag en bättre lunch på en fantastisk uteservering, tror det var den som gjorde mig oslagbar idag.

Nu ska det vilas och hämtas energi för på lördag smäller det.


Stoltserar med beviset på att jag är i final. Ni behöver inte kommentera vikten, den är påväg ner i och med min nya träningsinriktade livsstil. Idag är jag bara tjock och lycklig :) Varför jag ser arg ut? Glädjen bubblar men jag har en match kvar, den viktigaste. Gäller att ha både fötterna på marken...

Minigolfkungen,
Jimmy

Ronny- Jag visste faktiskt inte om det här, då jävla kul att höra! Istället för att anmäla sig till svår och komma näst sist så väljer man att kriga sig upp till division 1 (elit) när man är mogen. Kul att höra, vi ses i korridorerna :)

Anonym- Du tänker precis som jag. Det ska inte toppas i unga åldrar. Dom ska tycka att hockey är så jävla kul utan att för den skull "lalla". Glädjen är det absolut viktigaste verktyg du har som hockeyspelare. Om du älskar spåret, älskar gymmet och älskar en situation där vi ligger under med 2-1 och det är två minuter kvar har du mycket vunnet. (Du kan ju även älska situationer när vi leder med 3-1:)) Om jag ska återkoppla till juniorer som jag tränar så är det lite annorlunda. Där förekommer "toppning"; för när man blivit så gammal måste man förtjäna sin speltid utan att för den skull ta bort glädjen. Om du bänkar en spelare så måste det vara för att han inte gör sitt allra bästa, och du måste tänka på konsekvenskerna dvs. hur kommer den här spelaren att må imorgon.

Spion- Haha va? Den där ekvationen får du utveckla.

Calle- Självklart finns det ALLTID två sidor av myntet. Men jag vidhåller att det är bättre att träna som elit än att spela i elit och träna taskigt. Du kan väl själv dra upp tempot i matcherna? Är det bättre att var 7:e back eller  
13:e forward i elit än 2:a back eller 3:e forward i division 1?

Lite tankar såhär på morgonen. Fortsätt gärna kommentera, det finns inga rätt ellr fel bara olika vägar att gå.

Jimmy

Det är frågan.

Har ni någon gång hört någon, oavsett idrott, säga att de ska "spela i elit". Eller att de "vill spela i elit". Jag har, massor av gånger. Jag har sett spelare flytta sin saker för att spela i en elitklubb som spelar i en "elitserie".

Ni har sett dom va? Ni har definitivt hört dom... Men vad är viktigast i åldrarna 14-19?

Just det, träna. Det skulle vara så befriande att höra någon säga: "Fan farsan, jag vill till en klubb som TRÄNAR som elit."

För visst är det skillnad? Att spela i elit är inte detsamma som att träna som elit. För om du spelar i en klubb, under dina juniorår, som tränar som elit men kanske inte har det epitetet om man ser till seriesystem. Så ökar chansen att du får spela elit under dina seniorår. Om du istället spelar i en klubb som spelar i elit men tränar som division 1 så minskar dina chanser att spela i elit som senior.

Det finns många elitklubbar i sverige som tränar som elit. De ska man absolut sträva efter att spela i. det finns klubbar i framförallt stockholmsområdet som det står elit efter men som tränar som division 1. Sen finns det klubbar som tränar som elit men spelar i division 1.

Vi har startat en resa i Vallentuna där vi ska vara som elit, träna som elit men spela i division 1. Förhoppningsvis bara under en kort period. Det finns andra klubbar i samma serie som tänker likadant.

Vad tycker ni? Är jag rätt på det eller helt fel?

Coach,
Jimmy

Jag fick in två av mina drömmar igår. Den tredje lyckades Hammarbys fotbollslag sabba. Hur kan man spela så bra ibland och så dåligt ibland. Det är inte tillfälligheter, det är brist på kunskap.

Idag har jag inga drömmar, idag ska jag bara vara här och nu. Som August sa.

Även fast jag har semester så jobbar jag. För mig är jobba en typ av avkoppling. Jag har ju ett sådant yrke att jag kan jobba varsomhelst även på semestern. Det blir övningar, det blir ringa till spelare, det blir att hjälpa spelare med deras fysiska status osv. Men mellan varven tar jag fram en bok, sätter mig ner och bara njuter.

--------------------

Jag har blivit en sån där "bloggare". Något jag aldrig trodde jag skulle bli. Men jag trivs i mig själv och jag trivs tillsammans med min vän bloggen. Så jag kör på tills vi blir osams och jag gör mig av med honom.

Kom ihåg en sak bara; Det här är ingen jävla modeblogg...

Två är bättre än ett,
Jimmy

Är att ikväll få sätta in datorn i symbios med tvns HDMI läge. Ta fram en iskall folköl och bara njuta av det jag älskar mest i hela världen; Hammarbys fotbollslag.

Min näst högsta önskan är att dem vinner och går upp på allsvensk plats.

Min tredje högsta önskan idag är att få äta en god middag tillsammans med mina nära och kära.

Där har ni mina drömmar idag. Just det, man ska ju leva sina drömmar annars stannar dom just i att vara drömmar och blir inte din verklighet.

Jimmy

Och inte agera. Jag får ofta höra hur jag skulle gjort mitt jobb annorlunda. Det ringer folk som tycker jag gör fel. Visst, jag gör massor utav fel. Jag kan ta rätt beslut likaväl som jag tar fel. Men där och då när jag har 130 i puls gör jag det som känns rätt för mig just i denna sekund. Därefter utvärderar jag resultatet och gör forhoppningsvis inte samma fel igen.

Det är så lätt att tycka. Det är så lätt att styra när man inte behöver göra något aktivt. Inte fan sitter jag på Ditt kontor och säger hur du ska sköta ditt jobb som riksbankschef bara för att jag läst lite ekonomi på gymnasiet. Om jag gjorde det, vore jag en idiot.

Man måste lita på att folk som är anställda att göra ett jobb faktiskt gör det så gott det går. Jag och Hasse har 35 killar vi ska göra det så bra som möjligt för.

Inte fan går jag fram till cockpitten och vill styra planet när det är lite turbulens(?). Då vore jag en idiot, för han gör ju sitt jobb och blir bara sur om han får höra av någon som inte är i närheten så skicklig som honom att han minsann gör ett dåligt jobb.

Jag är inte bäst, jag är långt ifrån bäst. Men jag vill bli... Jag är ödmjuk och lyhörd för annars kommer man ingenstans i den här världen i allmänhet och i mitt yrke i synnerhet.

Påminner återigen om F.S. kloka ord: "Var dig själv så löser det sig!" I alla fall så kommer du långt.

Jag tar min väg, du tar din. Så utvärderar vi runt 60 vem som är lyckligast :)

Nattord,
Jimmy

Rastlös är ett relativt begrepp. Rastlöshet är något för mig och något annat för dig. Just nu lever jag en rastlös tid, vilket är ganska så logiskt.

Det enda jag vill göra nu är att börja jobba. Det är två veckor kvar på min semester för den 1a augusti drar jobbet igång och nästa semester får jag runt jul. Jag kommer att fortsätta jobba 75% i Vallentuna hockey och 25 % på Vallentuna gymnasium. Lite sådär i runda slängar i alla fall. Allt som allt blir det i varje fall heltid.
På det ska jag tenta av två kurser på Umeå universitet så visst kommer jag ha fullt upp. Det viktigaste är väl någonstans att ta en sak i taget? I dagsläget tar jag jobbet före, för det ger mig så mycket. Så himla mycket möjligheter i form av erfarenhet och kontakter.

För två dagar sedan fick jag ett jobberbjudande som jag verkligen vill tacka ja till men som kanske inte går. Hjärtat bråkar just nu med hjärnan. Jag ska ringa imorgon och ge svar samtidigt som jag ska prata lite om det går att kombinera. Vi får se. Men som sagt, det här trodde jag låg tio år framåt i tiden men så kom det nu...

Idag och igår körde jag på sats. Idag med Joel. Vilket jävla pass han hade satt upp. Han hade nog kul för vi bytte plats; han blev tränare och jag spelare. Kul hade vi i alla fall.

Nu sitter jag här och inväntar en förhoppningsvis bra VM final i fotboll. Jag vet att det är damer men VM som VM har jag ju sagt.

Glöm inte: Det är vi, som är, Hammarby!

Ångest är inte något man får, det är något man skaffar sig själv. Gör dig fri, gör dig av med ångesten.

Vi säger så för nu,

Jimmy

Jag har en ny livsstil. En jag trivs tillsammans med. Jag går och lägger mig runt 22.00, somnar på en kvart. Jag går upp mellan 07.00 och 08.00, äter en bra frukost på det. Jag tränar någonstans runt 10.30-11.00. Efter det har jag hela dagen fri. Jag känner mig stark och trött på samma gång, men det är en härlig känsla.

Jag kan verkligen rekomendera att gå upp tidigt och börja dagen med att träna. Efter att jag börjat med det så mår jag mycket, mycket bättre. Ibland (oftast) blir det också ett pass på eftermiddagen. Jag ska ner i matchvikt och möblera om lite på kroppen. Bort med det överflödiga och gör det till muskler istället.

Häromdagen nådde jag höjden av lycka; Jag fick äntligen igen mina favortjeans igen! :D

Så ser min lördag ut. Nu blir det lunch, sen är det bara att göra helg och ta det lugnt.

Jag säger det återigen; Jag säger inte det här för att verka ball. Jag säger det för att ni ska få ta del av den "nya" Jimmy. Som vi kallar landslaget i fotboll det "nya" landslaget. Samma gamla landslag med nya spelare. Samma gamla Jimmy men med andra värderingar.

Den "nya",
Jimmy

Sitter ute hos mamma i gassande solsken och jobbar lite. Smått surealistiskt och sitta med en taktiktavla, papper och penna mitt i juli. Å andra sidan gillar jag att vara förberedd. Har gjort en del förslag på grundspel, lite övningar osv. Den 1a Augusti drar vi igång igen och då ska vår spelidé presenteras.

Tänkte svänga mig med några kloka ord; Om du har en plan b är du osäker på plan a. Då kan du lika gärna skita i plan a och gå direkt till plan b. 

Förstår ni? Gör det som känns rätt för stunden. Blir det fel? Gör om då.

Jimmy

Magiskt är ett ord vi använder för sällan. Magiskt är så positivt laddat att den enbart kan ses som en positiv kritik. Magiskt kan vara mycket, det kan tex. vara magic Sema. Magic Johnsson osv. Alla som har någon form av magi i sitt sätt att vara.

Jag fick min första magisk komplimang av min bästa vän häromdagen. För visst är det så, att vi ger för lite komplimanger. Tänk på det när du vaknar. Idag ska jag ge minst en komplimang till någon jag tycker förtjänar det. För om du tänker efter så är det väl ganska så trevligt att få en tillbaka? Det man ger, det hoppas i alla fall jag att man får.

Nu strilar regnet ner utanför fönstret, jag sitter och tittar på en gammal svensk klassiker. Snart ska jag åka och äta med pappa och ikväll blir det fredagsmys. Inte helt fel va?

För den som letar är tiden relativ, den är inte absolut. För mig går den sakta, för jag har saktat ner tiden med hälp av sömnen. Numera sover jag på nätterna och är vaken på dagarna.

PS. Man kan byta ut g i magiskt mot ett n och då får ordet en helt annan innebörd. DS

Vi höres mina vänner,
Jimmy

Jag måste naturligtvis tacka för de underbara och värmande kommentarerna i bloggen. Jag är ingen bloggare och kommer inte att bli det heller. Men jag gör mitt bästa och beröm är något vi ger för lite av. Konstruktiv kritig också. Däremot negativ kritik, som för mig är helt främmande, får man ofta ta emot. Även ni?

Återigen stort tack!

Jag bjuder såklart på en bild till. Såhär kan det se ut Uffe Rådbjär:) :


Man kan väl säga att vi hade en del meningskiljaktigheter...

Jimmy

Jag kommer inte att skriva så mycket här de närmaste dagarna. Jag kommer att fortsatt ha semester så det blir ett inlägg lite då och då.

Jag är på mitt livs bästa resa och jag kommer ur den här stormen så jävla stark. Allt smått man inte uppskattade i livet tidigare har jag lärt mig att uppskatta. Vi har det förjävla bra i Sverige om vi har tid att tänka efter. Och det har vi, tid att tänka. Vi tar oss den tiden för vårt eget måendes skull.

Jag har haft två veckor att tänka och reflektera i lugn ch ro. Och jag har kommit fram till en slutsats. Pengar är bara ett redskap. Lycka är ett tillstånd av glädje och omtänke, av ödmjukhet och av (i rimliga portioner) generositet.

Att vara hockeytränare är ett privilegium få förunnat. Jag älskar verkligen mitt jobb och när folk säger till mig att jag ska satsa så har jag bestämt mig för att just satsa på den här karriären. Den dagen jag slutar ska jag kunna stå där och säga till mig själv; Jag vågade till 100%!

Ikväll missar jag absolut inte Sverige-Japan. VM som VM, går Sverige långt är det roligt oavsett sport eller kön.

Att ha en dialog är som att skita i toaletten, självklart för många men för vissa är det inte normalt. Mitt mål är att alla ska skita i toaletten.


Efter duschen. Vem tror ni ordinerade den? Just det, han längst till vänster ;)

Jimmy

Har haft mycket tid att skriva och ännu mer tid att fundera. Därför ska jag bjuda er på en hel del av mina tankar, funderingar och Anderströmska dikter:

Att vara ärlig mot sig själv, är att i samma stund vara ärlig mot andra. Att ljuga för sig själv, är att i samma stund ljuga för andra.
-
Tiden har sin egen gång, tiden är det enda som binder oss människor samman. För tiden är lika oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. Men tiden är inte rättvis, för den tar slut på olika tider.
-
Ensamhet är fint, tvåsamhet är glädje och tresamhet är dåligt. Jag är ensam och lycklig, jag leter efter den rätte och emellanåt kan jag ägna mig åt tresamhet. Men jag är alltid densamma, samma Jimmy.
-
Jag är hellre tjock och lycklig än smal och olycklig. Däremot jobbar jag på en kombination av dessa två hypoteser. Mitt mål är att vara fortsatt lycklig men smal. Då är jag hemma.
-
Pennan är mäktigare än svärdet sägs det. Ord är bättre än död säger jag. Varför kan man då döda med svärdet och bara skriva med pennan? Jo för att det är dit vi strävar, att pennan ska fortsätta verka och att svärdet ska veck.
-
Livet är för kort för att slösas bort. Livet är för kort för att tänkas tillbaka på. Liver är på tok för kort för att misshandla. Jag säger som en känd svensk författare sa det ”Här och nu”. Det vill säga lev här och nu, inte i dåtid och inte i framtid. Lev här och nu. Vem som sa det? Han som skrev den fantastiska boken Hemsöborna; A.S.
-
Många små glädjerop är bättre än ett enda stort.
-
Om du ljuger för en som ljuger kommer denne att fortsätta ljuga. Om du talar sanning till en som talar sanning kommer denne att fortsätta tala sanning. Om du talar sanning till en som ljuger kommer denne att? Just det, tillslut börja tala sanning.
-
Det finaste som finns, enligt mig, är att se två eller flera människor samarbeta och lyckas. Att tävla och vinna är ett kvitto på samarbete. Oavsett sport eller tävling.
-
Dynamiken i staden är stadens lycka. Stadens lycka är dynamikens tystnad och stadens liv. Stadens liv är det liv du lever tillsammans med andra. Att verka tillsammans är att verka för livet i staden.
-
Jag har sanningen till höger och bästa vännen till vänster. För när allt kommer kring så är det dessa två som räddar dig, som skyddar dig, som hjälper dig.
-
Människans liv är skört, människans minne är kort. Glöm det sköra i livet och lev det fullt ut! Ingen ånger, lär av misstag, blicka framåt, lev i nuet.
-
Du känner andra bäst genom dig själv. Andra känner dig genom sig själv. Lev inte ditt liv genom andra, du kan känna, men lev ditt eget liv och tänk på ditt bästa. Då kommer andra att tänka på sitt bästa och tillslut blir ditt bästa även den andres bästa.
-
Din början kan vara slutet på den andres. Tänk inte på att ditt slut kan vara början på den andres. Tänk att din början bara är din början, inget annat. Hur många saker har du börjat idag?
-
Vem säger att pengar är den största drivkraften? Vem har bestämt att den största drivkraften i världen kan mätas i dollar, euro eller kronor…? Jag säger att den största drivkraften i världen är gemenskap och glädje. Med dessa två kommer pengar per automatik.
-
Om viljan att vinna är större än rädslan att förlora har du ökat dina chanser att vinna med 100 %. Om du ändå inte vinner kan du stå där och säga till dig själv att du ändå försökte till 100%. Gräv en grop, lägg dig där och ta sedan stegen upp. Försök igen. Vinn. Våga.

Sådär ja. Tack för att ni läste det. Hoppas ni fann det intressant.

På återhörande,
Jimmy