Att träna eller att inte träna...
Det är frågan.
Har ni någon gång hört någon, oavsett idrott, säga att de ska "spela i elit". Eller att de "vill spela i elit". Jag har, massor av gånger. Jag har sett spelare flytta sin saker för att spela i en elitklubb som spelar i en "elitserie".
Ni har sett dom va? Ni har definitivt hört dom... Men vad är viktigast i åldrarna 14-19?
Just det, träna. Det skulle vara så befriande att höra någon säga: "Fan farsan, jag vill till en klubb som TRÄNAR som elit."
För visst är det skillnad? Att spela i elit är inte detsamma som att träna som elit. För om du spelar i en klubb, under dina juniorår, som tränar som elit men kanske inte har det epitetet om man ser till seriesystem. Så ökar chansen att du får spela elit under dina seniorår. Om du istället spelar i en klubb som spelar i elit men tränar som division 1 så minskar dina chanser att spela i elit som senior.
Det finns många elitklubbar i sverige som tränar som elit. De ska man absolut sträva efter att spela i. det finns klubbar i framförallt stockholmsområdet som det står elit efter men som tränar som division 1. Sen finns det klubbar som tränar som elit men spelar i division 1.
Vi har startat en resa i Vallentuna där vi ska vara som elit, träna som elit men spela i division 1. Förhoppningsvis bara under en kort period. Det finns andra klubbar i samma serie som tänker likadant.
Vad tycker ni? Är jag rätt på det eller helt fel?
Coach,
Jimmy
Det finns ju en nackdel också, du får ingen rutin av matchande i elit. Det är ett stort steg mellan j20 div-div 1 senior exempelvis. Tempot bla.
Skriv ett inlägg om hur nyförvärven ser ut inför säsongen, vore kul att se :)
1+1+1+1+1=
Glöm inte att glädje är det viktigaste för att BLI elit. Då menar jag inte en avslappnad attityd där man glider in 20 min innan träning, eller att det är bandy som gäller som uppvärmning. Utan sann glädje. Sånt som gjorde både Foppa och Sudden till de fantastiska spelare de blev. I yngre åldrar ska man skita i toppning utan kämpa för laget. Hockey skall vara roligt, inget annat. Man ska få göra bort sig, men ändå få en ny chans. Man ska tycka att hockey är så jäklans kul, så all ledig tid man får över så står man och nöter med sina kompisar på någon baksida.
Även lagkänsla. Något många tränare och spelare lätt glömmer. Hardy Nilson är ett bra exempel på den gamla tidens tränare, som verkligen vet vad han håller på med. Han har absolut inte det bästa laget i serien, men alla litar på varandra och alla kämpar för varandra för att det just är deras chans. Han drog med grabbarna till Mallorca, många tyckte det va konstigt, han utförde även konstiga sammarbetsövningar för att skapa känsla i laget.
Over and out
