Anonym- Du tänker precis som jag. Det ska inte toppas i unga åldrar. Dom ska tycka att hockey är så jävla kul utan att för den skull "lalla". Glädjen är det absolut viktigaste verktyg du har som hockeyspelare. Om du älskar spåret, älskar gymmet och älskar en situation där vi ligger under med 2-1 och det är två minuter kvar har du mycket vunnet. (Du kan ju även älska situationer när vi leder med 3-1:)) Om jag ska återkoppla till juniorer som jag tränar så är det lite annorlunda. Där förekommer "toppning"; för när man blivit så gammal måste man förtjäna sin speltid utan att för den skull ta bort glädjen. Om du bänkar en spelare så måste det vara för att han inte gör sitt allra bästa, och du måste tänka på konsekvenskerna dvs. hur kommer den här spelaren att må imorgon.

Spion- Haha va? Den där ekvationen får du utveckla.

Calle- Självklart finns det ALLTID två sidor av myntet. Men jag vidhåller att det är bättre att träna som elit än att spela i elit och träna taskigt. Du kan väl själv dra upp tempot i matcherna? Är det bättre att var 7:e back eller  
13:e forward i elit än 2:a back eller 3:e forward i division 1?

Lite tankar såhär på morgonen. Fortsätt gärna kommentera, det finns inga rätt ellr fel bara olika vägar att gå.

Jimmy