Att fördriva en tid som springer.
Rastlös är ett relativt begrepp. Rastlöshet är något för mig och något annat för dig. Just nu lever jag en rastlös tid, vilket är ganska så logiskt.
Det enda jag vill göra nu är att börja jobba. Det är två veckor kvar på min semester för den 1a augusti drar jobbet igång och nästa semester får jag runt jul. Jag kommer att fortsätta jobba 75% i Vallentuna hockey och 25 % på Vallentuna gymnasium. Lite sådär i runda slängar i alla fall. Allt som allt blir det i varje fall heltid.
På det ska jag tenta av två kurser på Umeå universitet så visst kommer jag ha fullt upp. Det viktigaste är väl någonstans att ta en sak i taget? I dagsläget tar jag jobbet före, för det ger mig så mycket. Så himla mycket möjligheter i form av erfarenhet och kontakter.
För två dagar sedan fick jag ett jobberbjudande som jag verkligen vill tacka ja till men som kanske inte går. Hjärtat bråkar just nu med hjärnan. Jag ska ringa imorgon och ge svar samtidigt som jag ska prata lite om det går att kombinera. Vi får se. Men som sagt, det här trodde jag låg tio år framåt i tiden men så kom det nu...
Idag och igår körde jag på sats. Idag med Joel. Vilket jävla pass han hade satt upp. Han hade nog kul för vi bytte plats; han blev tränare och jag spelare. Kul hade vi i alla fall.
Nu sitter jag här och inväntar en förhoppningsvis bra VM final i fotboll. Jag vet att det är damer men VM som VM har jag ju sagt.
Glöm inte: Det är vi, som är, Hammarby!
Ångest är inte något man får, det är något man skaffar sig själv. Gör dig fri, gör dig av med ångesten.
Vi säger så för nu,
Jimmy