Sitter i bilen. Påväg ner till Ödeshög i Östergötland och en smärtsam begravning. Jag ska ta farväl av min älskade Farfar, min idol och största förebild.

Är det någon som påverkat mig och fått mig att inse saker så är det farfar. Det fanns ingenting, jag menar verkligen ingenting som han inte kunde fixa. Behövdes det göras, då gjorde han det.

Tänker på alla dessa timmar du suttit och berättat historier för mig medan jag storögd lyssnat. Alla stunder på landet. Alla bus vi hittat på och alla de goda råd du gav mig. Jag hoppas du är stolt över mig. Jag hoppas jag blev det du ville att jag skulle bli. Du ville alltid att jag skulle gå min egen väg, göra det jag vill.

Farfar, jag är det jag vill vara. Jag gör det på mitt sätt. Men jag hade aldrig klarat det utan dig. Det gör så ont att du inte är med oss längre. Det gör så ont att jag inte fick chans att säga det här till dig.

Men vi ses en dag. Då ska vi ta en knäckemacka med ost och en folköl. Vi ska sitta i timmar och berätta historier för varandra.

Jimmy