När en kär människa och vän skulle fyllt 21 år. Sebastian Pålsson, du kommer ALLTID för evigt att finnas i mitt, och alla andra dina nära och käras hjärtan. Jag vet, vi såg inte så mycket på slutet men när vi gjorde det så var det alltid värme och glädje. Jag minns dig Sebbe, jag minns dig som en mycket god människa och vän.

Jag tänker på dig ofta, jag besöker din facebook ofta. För att få se och känna dig igen. När jag tittar på dina bilder slår det mig, du finns inte ibland oss längre, du som var så levande och glad. Livet är orättvist, det är det. Men så här orättvist? Mot en kille som sällan gjort något ont. Det gör ont, att det är så.

Idag kände jag dig lite extra, jag tänkte på dig mycket. Hur det var förut, allt som vi ändå gjort. Jag tänkte på dom närmaste vännerna, din familj och alla som korsat din fina väg. Jag kommer aldrig att glömma dig Pålsson.

Tog fram en av dina klubbor idag. Det står "Pålsson 19" på den. Jag mindes när du och jag hade sett Renberg ta emot en passning på skridskon och skjutit direkt. Vi nötte det i B-hallen en söndagkväll när resten av laget var i Hofors på turnering. Du var en sju helvetes hockeyspelare, och en sju helvetes människa. Jag hoppas vid mitt liv att de tar väl hand om dig nu. Jag vet att du tar väl hand om dem. Du är sådan.

Kommer inte skriva något annat idag, för idag var Sebbes dag. Den 23e September kommer föralltid vara din dag.

Vi ses igen,
Jimmy