Hett. Solen ligger på så man får ingen lugn och ro. Som min vän sjöng en gång. Varit och shoppat lite, bakisshoppat, tröstshoppat om ni så vill. Blev ett par skor och lite strumpor. Välbehövligt. Kan inte säga att mina en gång i tiden vita skor är så vita efter i fredags. Ett par nya blev det.

Förra inlägget var tydligen uppskattat, det tackar vi för. En gör så gott en kan, som en annan vän sa en gång.

Nu är det bara två och en halv timme kvar till årets match. Jag bjuder därför på en liten försmak av vad vår käre Capello kan komma att säga under matchen:



Briljant, magnifikt. I särklass den bästa utskällning jag sett. "Barry, the fucking ball Barry!" Haha, underbart. Sen när han sätter Stuart Pearce på plats, "sit down, stand up". Snacka om att vara hunsad. Vilken passion, vilken inlevelse. Jag älskar det.

Nu laddar vi gott folk, nu laddar vi för årets urladdning. Idag lossnar det Rooney, jag har tippat på dig. Nu tar jag en dusch. Hej.

Lugn, ett lugn jag sällan skådet. Ett lugn som är ett sånt där lugn som bara infinner sig ibland. Lugnet, smaka på det. Hetsig, smaka på det. Vilket smakar bäst?

Var inte så jävla kaxiga när ni redan torskat två världskrig. RAF,
Jimmy