Precis vaknat, eller för en halvtimme sedan. Hjärnan är kall, ouppvärmd. En klump. Tog sovmorgon idag, var jag värd tycker jag. Har trots allt semester. Efter senaste veckorna, med extrem produktivitet. Där jag legat på max, på gränsen till vad jag orkar ska jag idag ta en riktigt lugn dag. Har bara en sak planerad och så ska det förbli. Idag ska det vilas, göras det jag känner för. Inget annat.

Är det någon som vill kolla boll med mig? Hör av er.

Mina nya favoriter till guldet går in i slutespelet idag. 11 små japaner ska springa runt ett gäng "sydisar". Honda, vilken lirare. Vem är det? Någon som sett honom förut? Vilken högerfot. Han har en hjärnkirurgisk precision i den.

Hatar att säga det men bokskrivandet har stagnerat. Det går lite trögt, vet inte riktigt hur jag ska komma vidare. Men lugn, låter den vila, säg en vecka.

Eftersom jag är helt nyvaken, har inte upplevt den vakna tiden av 29/6-2010 har jag inte så mycket mer att skriva just i detta nu. Ska fånga dagen först, ta tillvara på den. Glöm inte varför jag skriver.

Extremt hög nivå på vädret idag. Blir nog VM studio ute idag. Men nu ska jag träna, tro det eller ej. Nya Jimmy tränar faktiskt, hur sjukt det än låter haha.

So long fellows, see you later.

Ett litet utdrag ur min bok för er med intresse:

"Jag tittar upp, allt är dimmigt. Käften smakar blod, järn, metall. Äckligt. Kroppen känns knappt, var är jag? Hur hamnade jag här? Tankarna snurrar, tänker flera varv. Det var inte här det började, det var långt tidigare. Långt, långt tidigare. Jag tog mitt första snedsteg när jag var fjorton år, sen har det bara fortsatt. Men hur gick det såhär långt? Jag vet inte, det enda jag vet nu är att jag måste få ett stopp på det här, få ett slut. Jag måste hitta mig själv. Lättare sagt än gjort när jag levt för det här så länge.  Ignorerat min egen hälsa föra andras skull, för andras behov. Nu ska det bli slut, jag ska vara stark, kämpa. Jag ska ta mig ur det här. Nu kom jag på det, det var så det började."

"Visst är det skönt att vara vid liv",
Jimmy