Hur läser man bäst en bok? Denna ständiga fråga. Egentligen kan ingen annan bestämma hur just du läser bäst din bok. Men, jag såg ett TV program förra veckan, tror det var någon slags morgonsoffa. Mats Qviberg var gäst, ni vet finansmannen, Sven Hagströmmers högra hand. Han grundade bland annat Qviberg & Hagströmmer AB och Investment AB Öresund. En sann entrepenör, en som vågade. En som vann.

Var inte det jag skulle ta upp, utan han hade en väldigt intressant utläggning om hur man bäst läser en bok. En utläggning jag så väl kände igen mig i. Han menade på att om man "styckar upp" boken, dvs. läser den lite nu och då blir den mindre intressant. Han menade på att en bok är till för att sträckläsas. Vidare tyckte han att många författarer är så pretantiösa, de vill göra böcker på 5-600 sidor bara för att.

Han är rätt på det eller hur? Jag älskar att sträckläsa böcker. Är det en bra bok blir man liksom en del av den. Hackar man upp den blir det inte på samma sätt. Har du sträckläst en bra bok? I så fall vet du att när du läst sista ordet så saknar du boken. Du vill ha mer. En känsla man som författare älskar när ens läsare känner. Då har man lyckats. Lyckats skriva en bok som berör. 

Det jag jobbar med när jag skriver min bok är att hela tiden hålla den intressant, hålla den levande. Att inte tappa läsaren efter 30 sidor för att den börjar bli ointressant, läsaren blir oberörd. Att skriva en bok är svårt, varför då skriva en på 500 sidor? Är det inte bättre att i så fall skriva en bra bok på 200 sidor eller rent av 100, en som är intressant och berör?

I min värld är du rätt ute Qviberg. Helt rätt ute. Vad tycker ni?

Tack Ingrid. Det där gjorde min dag. Visste inte att mina dikter berörde så. Som jag orerat om här ovan, jag vill beröra. Därför jag skriver. Har jag lyckats beröra någon, lyckats få någon att tänka till. Då är jag där, hemma. 

Hade aldrig i mina vildaste fantasier drömt om att den här bloggen skulle få så många läsare. Kul att ni gillar mitt sätt. Djupt blandat med högt. Lätt och tungt. Tankar och funderingar blandat med humor och värme. Jag skriver om det jag brinner för, annars skulle jag aldrig skriva.

Mina tankar just nu...

Mitt huvud blev en sån där mixer, en mixer med ord, meningar och bilder. Du tryckte på knappen, det blandades runt. Hackades upp. Vips, det fastnade en del vettigt på ett tangentbord. Saker som folk tyckte om. Helt plötligt betydde jag något igen. Hur gick det till?

En lycklig,
Jimmy